Jaha, då sitter man här i Heemskerk igen. Skönt att vara tillbaka, samtidigt som jag nu lämnat fem underbara dagar i solsken bakom mig. Då ska jag alltså försöka författa någon slags sammanfattning av dessa dagar i ett blogginlägg. Det blir en utmaning. En rolig sådan!
Ni kommer väl ihåg att jag var lite nervös för att byta flyg i Madrid? Det var det simplaste jag någonsin varit med om. Jag anlände till samma terminal som jag skulle åka ifrån. En nybyggd och fräsch sådan! Innan dess hann DJ som skjutsade mig till flygplatsen med en liten rundvandring. (Nu är vi alltså tillbaka i Amsterdam.) Gott om tid hade jag, och mycket plats på flygplanet kunde jag njuta av i cirka två timmar. Sov gjorde jag, dock inte på det mest bekväma sättet.
Okej, väl framme i Las Palmas (ni hänger fortfarande med va?) kom så klart min väska sist utav alla. Mamma och Pappa stod snällt och väntade på mig när jag till slut fick den. Det var jättekul att få träffa dem igen. Vårt hotellrum låg på 6:e våning och hade en enorm balkong. Erica, här snackar vi terass!
Vädret låg på runt 25 grader och vind, vilket så klart firades med en dag på stranden. En för gammal solkräm gav mig en ful och ojämn bränna på bröstet. Kul, jag har fortfarande röda, torra fläckar som svider. Resten av den dagen spenderade vi hemma hos Torsten och Lidia, där det bjöds på tapas och mojito. Livliga diskussioner på spanska och svenska florerade i den lilla lägenheten tills midnatt. Trevliga människor förgyllde kvällen, samtidigt som den inte så trevliga GB förpestade den ganska så rejält.
Kommande dag tillbringade vi i Teror, en söt liten stad uppe i bergen. Det krävdes en helvetiskt bussresa för att ta sig dit bara. Serpentinvägar och ett jäkla kackel om "Håkan, min man. Han bor i Sigapore!" gjorde mig fruktansvärt illamående. En fantastisk lunch på en lokal krog och en enastående utsikt, gjorde dock mödan värd. Middag avnjöt jag med mor och far på en äkta-spansk-turist-restaurang som låg längs Las Canteras. En paella som skulle få de flestas smaklökar att dansa balett i en månad, tillsammans med ett vitt vin.
Så var då lördagen kommen. Bröllopsdagen. En shoppingrunda i ett av de stora köpcentrumen gav mig och mamma en kanonstart. 20.30 var det dags för bröllop. 50 gäster var injudna, varav fyra femtedelar måste varit spanjorer. Cermonin hölls på spanska av en stilig och mycket omtyckt dam. Efter riskastning skålades det i champagne och minglades runt till tonerna av fiolspel. Det var en underbar kväll. Kamerablixtrana slogs om uppmärksamheten i säkert en en timma, innan det var dags att säga "Ha' de!" till 30 av gästerna, och bege sig till hotell Reina Isabel. En flott bröllopsmiddag med hög klass i en hög byggnad. Min anka smakade himmelrike. Jag lyckades på något vis skrämma iväg min bordskavaljer Julian, till sin mamma på andra sidan bordet. Jag hoppas vid min själ att det var min ganska så stora brist på spanska som avskräckte honom. Hur som helst slutade festligheterna runt 02. En inte allt för sen timma då middagen inte drog igång förän vid 23-snåret.
Vad har vi då att säga om hemresan? Jo, min förbannade väska blev bortslavad av det förbannade Iberia. Vad fick jag för detta? Jo, ett förbannat litet överlevnadskitt som innehöll färglada bindor, papperstrosor och munvatten! Den är nu i Amsterdam har jag hört. Den anländer ikväll. Tack gode Gud för detta.
Föresten. Bilder kommer jag att lägga upp senare under dagen. Blir bilddagboken bra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar