Klockan har inte slagit 8 än, och jag har redan svalt en slemmig portion havregrynsgröt. Blaskig snarare. Äcklig. Blir jämt så besviken när jag inser att jag "slösat" kalorier på något icke-värt.
Fortsatte med mitt POLRÄTTspluggande fram till 7 igår. Ungefär. Vem vet exakt? Hur mycket jag skrivit av mina sex A4:an? Kanske noll. Har inte skrivit ner ett skit. Har bara arbetat med att förstå. Greppar det lite halvbra. Eller vem vet? Man vet aldrig med filosofi. Det kan lika gärna vara käpprätt åt skogen.
När jag kände mig tillräckligt nöjd, tände jag ett blockljus och ställde upp TV:n på matbordet. Och vet ni hur många avsnitt jag lyckades klämma av Walking Dead? Fem! FEM. Helt insane. Ja, kanske inte bara serien i sig. Jag gillade att jag hade gjort min säng till världens mysigaste soffa. Gillade också att jag hade mina choch chip-cookies, att jag sagt ett enda ensamt ord på hela dagen ("tack", till killen som höll upp dörren för mig när jag kom tillbaka från min promenad), och kom på det för att halsen skrovlade när jag skulle sjunga med i human eyeballs on toast. Att jag var så själv och ändå inte rastlös. Kanske är jag botad? Kanske jag aldrig vill träffa någon igen? I så fall får jag vänta med det till efter jul. I kväll börjar vi med födelsedagskalas hos klasskompis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar