Jag vet inte om det var Marie eller mina nya allergipiller, som gjorde mig så trött igårkväll. Jag skulle tipp på det förstnämnda (även då "trötthet" stod med under möjliga biverkningar på bibacksedeln i förpackningen). Jag sover alltid fantastiskt bredvid min bästa vän. Inte en groda i hela vida världen kan ändra på det. Inga grodor, inga åskoväder, inga fyllepartyn. Inte ens självaste Slayer, med sitt gitarr-riffande och tjutande, kan få mig att stirra i taket eller räkna får.
Träningsvärken jag led av igår - i HELA kroppen - tycks kännas en aning uslare idag. Min fysiska hälsa gick över natten från pigg 70-åring till skröplig 75-bastare. Mina vader låter mig knappt gå ner för trppan, och min rygg tar (nästan bokstavligt talat) död på mig. Smärta.
Tur att min mentalitet fortforande talar om för mig att jag är en ung och frisk 20-åring, som idag borde åka in till Amsterdam så tidigt som möjligt för att kunna ha picknick på Museumplein hela dagen. Nja. Vi får väl se hur det går med de önsketankarna. Jag har ju en Marie här i min säng. Hon har inte riktigt samma dygnsrytm som jag själv. Jag fick lov att gå och susa i sängen tidigt igår, medan hon skrattade hyteriskt år Yes Man (till och med detta har en sövande verkan på mig). Inte mer än rätt att hon får ta sin lilla tid att njuta av mjuka lakan på morgonkvisten i stället.
Tur är det, att jag har saker att pyssla med. Kläder ska hängas upp och in, bloggar ska läsas och bordet framför mig ska inte tala om för besökare att vi sockerknarkade igår. Dessutom ska jag stoppa in mig själv i duschen, smörja in mig med ett otaligt nummer krämer och kanske piffa litegranna i ovanför axlarna.
Nadja kom fram säkert igår. Haaaalleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar