En halvtimma. I en halvtimma har jag försökt ta mig ur min bubbla för att kunna skriva något tilltalande. Jag har vägt hit och dit för att finna ord som speglar mina tankar. Tills nu. Jag kan inte förvandla det här till något svartvitt. Jag kan inte heller se er i ögonen och berätta att jag har legat i min säng hela dagen, trots fint väder, och varit nöjd med det. Kunde jag titta på ert öga, hade jag berättat allt. Allt. Just därför att det inte finns något. Jag hittar ju det inte.
Hade ni haft mitt öga framför er, hade det talat om att jag hänger upp min jacka på kroken när jag kliver innanför dörren till någons hotellrum. Ni hade kunnat se att mina skor står prydligt, så prydligt. Hade ni tittat lite närmare hade ni sett en brun kille med en turkos yogamatta under armen. Han ser inte alls ut som typen.
För att sätta ett avslut på en inledning; Do not kill anybody in Afghanistan. And take care of the puppies.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar