Vet inte riktigt om det är time att ge sig på bloggy nu, men ger det ett försök. Vaknade ju trots allt redan klockan 9 så här efter tre dygns festivalande. Tre dagars ölande. Herre!
Önskar man kunde stanna kvar i kalas-moodet forever, men det vart visst allra redan slut. Tack Gud för kameran, men även för hjärnminnena.
Har fått lyssna på många duktiga artister och träffat massor av bra-vänner. MEN dansat liiiite för lite. Vad gör väl det? Fortsätter dansen på klipporna i solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar