Tisdagkväll, och jag och Sofus hänger i partyköket och låtsas att det är fest. Vi har nyss ätit kvällsmål. Fruksallad för mig och torrfoder för herrn. Som dessert knaprar vi på salta pinnar. det är inte gott. Alls.
Trots att regnet bara öste utav bara fanken på förmiddagen, och även då jag anade att yogapasset var inställt, packade jag min väska, traskade i sjöar, åkte tråkbuss och klev i några vattenpölar till, endast för att komma till gymmet. Motivationen var låg till en början, men rusade upp i topp då de lila yoga-korten stod på disken som vanligt.
Kristin, vår vanliga instruktör är på semester, så den här veckan är det en muskulös man med läskigaste andningen ever! Han gillade att peta oss i ryggen också. Det tyckte jag var bra.
Hur som helst ville han att temat på passet skulle vara "våga testa", vilket betydde skutt istället för promenader, huvudstående istället för skulderstående osv. Ett galet styrkepass som gjorde mig så otroligt avslappnad. Så avslappnad att jag glömde ta bussen, utan vandrade i ösregnet hela vägen till jobbet. Till råga på allt i de brantaste uppförsbackarna i hela göteborg. Och detta i harmoni. Med ett fånigt leende på läpparna kollade jag upp mot den grå himlen och fick på så vis vatten i ögonen, och ner i det forsande strömmarna längst med kullerstenen. Det kändes fint.
20 minuter av total harmoni i källaren på jobbet, och jag var som i en annan värld.
Nu är jag dock tillbaka. Tyvärr.
Mitt mål är att leva i min yogavärld.
Tråkbuss blev stressbuss blev skönhetsbuss.
Jag ska nog inte visa Azta denna bild, hon skulle bli så avis,,,,,,,
SvaraRadera