Jag har fortfarande inte smakat på muffinsen jag bakade igår. Däremot har jag promenerat, gymmat, dammsugit, handlat bönor och sett på Schindler's List. Äntligen antar jag. Jag menar... när vi ändå gråter över bortsprungna pojkar, kan vi lika väl ta alla tråkigheter på samma gång.
Ja, det här blir svårt att komma igenom.
Det roliga med den här dagen är att Erica äntligen har sagt hejdå till buckets och långa vita stränder. Visst kommer hon att trivas mycket bättre bland höga vita berg?
Jag börjar också finna mig i rollen som galen 80-tals-pop-brud. Ja herre Gud!
Snart kommer mor min och hämtar upp mig. Vi ska köpa en födelsedagspresent till mitt älskade monster som fyller fyra år på måndag. Tänk. Jag kunde stannat tills nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar