time to think

Det är otroligt vad mycket städenergi som har rusar genom min kropp idag. Den trotsade värme och kvavhet och ville bara damma och putsa, skura och torka. Underbart. Nu är huset skinande och jag är trött. Efter en grillmiddag med sallad kan jag med gott samvete pusta ut. Om en liten stund kommer Nads hit och ska se Across The Universe med mig. Ja, det är fortfarande världens bästa musikal!

Who said cleaning was boring?

Lägesrapport från 51:an:

Las Monstro med städ-wipes mellan fingrarna.
MGMT på högsta volym.
Stickor på handryggen.
Klinisk trappa.
Allt damm i huset bor nu mera i magen på dammsugaren.
Äppel- och mjölkpaus.

When did the journey become a reality

Det kryllar av spindlar här just nu. Rena Spider man-hang out:et. Själv har jag ingenting emot dem. Delar man dock hus med fyra insektsrädda holländare, då kan man ibland önska att sådana här underbarheter inte existerade bland daggdroppar och morgonluft. Nu ljög jag. Jag kommer alltid behöva spindelhus.

Idag har det stekts. En brun Emma vill ni väl ha hem? Framåt går det. Synd bara att inte benen fattar galoppen.

Jag har också hunnit med att promenera och en cykla med Nads, läsa ut en bok, äta wonton soppa utan wontons, fått höra en hemlighet, pratat med mor min och skjutit upp städning till en dag i framtiden.

Tänk om man bara kunde ligga på mage med en handduk under sig och en sol över sig - en hel dag.

and there's a breeze

Här ligger jag. En filt är allt jag behöver. Mest för att den matchar min klänning. Ovanför är himlen blå. Under är vattnet stilla. Ibland vill några hårstrån från min panna leka med vinden. Det doftar svagt från alla utslagna blommor. Grodorna är tysta nu. För mina halvslutna ögon ligger en pocketbok. I pannan har jag en bula från i förrgår och mina fotsulor är slitna från att bara ha gått på asfalt. Ljusbrun är mitt skinn och näsan min är prickig. Bakom mig ligger ödet kvar och framför ser jag två veckor i Sverige. Här ligger jag. Nu.

fuck the police

Jaha. Kanske borde vi ta och köra en summering av min rysligt trevliga helg i Amsterdam. Som ni vet har ju Oscar och Anton varit här och gjort gatuhörnen ännu osäkrare, men ack så mycket mer spännande. Vi började med en picknick i lördags...

Marie hade söta naglar i ljusblått.

Nadja äter kycklingsallad med klass.

"Jag kan se glad ut på kort!"

Varmt var det, och vi trivdes utmärkt på gräsmattan i Vondelpark.

Marie får en lektion i att rulla cigaretter.

Oscar matade änderna med chips.

Vilda åsiktsutbytanden gällande vad som är relativt och ej, lockar fram djuren i de flesta.


När ölburkarna skramlade tomma, förflyttade vi oss till balkongen på Det Blå Tehuset.

Där fick vi gunga hammock.




Jag hittade oinbjuden aska i mitt glas.

Det Blå Tehuset hade färgglada lampor i träden.

På vägen till Sound Garden, pausade vi på Three Sisters och drack Strongbow ur riktiga strongbow-glas.

På Sound Garden träffade vi kära gamle Dunken Andersson med vän.


Oscar blev hungrig och beställde in nachos.

Vi träffade även två au pairer från... tatatadaa SVERIGE! Pheline och mumintrollet Mathias så klart. Den finska kinesen!

Marie var söt och Oscar hade odlat en massa hår.

Det här är att göra en Nadja. Alltså gå in i en stolpe.

Rismannen Mathias ville ta med oss på en hemlig fest som låg på andra sidan jordklotet.

Vi ville stanna och äta mat. Anton tyckte att isglass var en bra idé halv tre på natten.

Vi gick igenom en tunnel som spelade musik för oss. Jag blir helt lycklig i hela kroppen när jag tänker på det. Om jag skulle bo i en tunnel, hade jag velat bo i den tunneln.

Efter ett hej-vilt letande efter den mystiska festen, hade vi äntligen fått upp spåret. Nadja behövde dock en liten rast.

Här var allting liksom lite på o-riktigt. När natt blev till dag, satt vi i en mjuk soffa och drack Amstel för en euro styck och såg hur folk snortade okända substanser runt levande ljus och morgondimman tätnade utanför fönstrerna.

Då vi kände oss för mogna för allt som försegick runtomkring, stannade vi runt våra pjäser.

6.46 skulle mitt och Nadjas tåg ta oss hem till Heemskerk - Tio över kom det. 8.00 var var jag hemma, redo att gå och lägga mig. 8.00 kom Skye ner för trappan, redo för en ny dag. 9.00 var jag i säng. Jag var trött. Jag är fortfarande trött. Jag har bara inte förstått det än.

Det var min helg. Hoppas ni har haft det lika galet som jag.

dismissing

Efter två små rosa piller känner jag mig soppas stark att jag kan bära med mig huvudet från sängen. Tydligen ska man svettas av rackarna. Det vill jag inte.
Jordgubbstårtan jag nyss bakade, drog nog också den sitt strå till stacken. Vem mår inte bättre av ett gäng härliga kalorier i grädd-form liskom? Hur som helst tänker jag inte tillåta mig själv vara sjuk i morgon, så jag stannar hemma i kväll. Hipp Hurra!

try to sing

Jag finner mig själv i bruset av en pollenallergireaktion som mer börjar likna en kronisk dunderförkylning, strykandes en skjortklänning i ett kvavt rum till tonerna av Michael Jackson och torktumlaren.

it sucks too!

Jag förstår om ni är trötta på mitt tjat om pollenallergi. Men seriöst, finns det inget stopp på det här? Nu är det värre än någonsin. Jag har säkert nyst 1000 gånger idag, och snytit ut minst hälften av mig själv. Till råga på allr är mina ögondroppar snart slut, och här går det tydligen inte att få tag på droppar utan recept. Det här gör mig grinig, så nu går jag och lägger mig. Ha dé!

once again - life is beautiful

Jag har nämnt det för ut, men när det kommer till Heemskerk Strand, kan man inte nog många gånger berätta om dess skönhet! Dessutom hittar man nya små ting att betrakta och beundra varje gång! Det finns ingenting som ger en sådana sprudlande lyckokänslor som när man måste cykla av vägen för att en herde måste passera med sin fåraskock.

Överallt hittar man dessa söta små vägskyltar. Ibland förstår man, oftast inte.

Utanför de små bondgårdarna säljs det röda bär och rabarber.

Det var riktigt hett i luften gårdagen till ära. Men vi pallade den ca 40 minuter långa cykelturen med bravur...

...tillsammans med många andra.

Den här bilden togs innan Monstrets alla äppelbitar fick ett tjockt lager sand över sig.

Det är något annat än stränder i norr.

Vi åt mat som var mer rolig och smakade gott.

Här har vi hockey-proffset!