Igår hände det. Inplanerad lyckodag. Hög press. Att få se och höra sin bästa musik live, med sina finaste människor runt sig, en ljummen försommarkväll i Göteborgs skärgård. Trots att jag kan plocka ut vilken del som helst av konserten och spela upp den igen och igen, har jag himla stora problem med att återberätta uttryckt i ord. Vi pratar extremt starka känslor. Obeskrivligt mycket glädje.
Annika stod ensam på scenen och drog lappar med låttitlar ur sin kavajficka. Vi fick höra gammalt, nytt, covers och ett par work in progress. Allt lika vackert. Bitterljuvt. Allt perfekt.
I morgon kan man få veta mer, för nu finns det inte mycket kvar att pressa ur den här festivaltrötta tjejen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar