Jag tjurade lite innan. Lite bara. Inte över något speciellt. Mest för att jag inte hann vara ute i dagsljus. Och för att jag pulsat i snöslask. Och för att jag har blödande sprickor i min handflata. Och för att man blir tjock om man äter för mycket knäck.
Jag slutade att tjura. Bara för att jag kom på (precis som att det var någon nyhet!?) att inget är värt att tjura över. Jag har ingen rätt att hänga läpp. Inte när det finns människor i mitt liv som är finare än människor i andras liv. Små ord - stora betydelser.
Efter jobbet promenerade jag förbi operan, bort till gymmet. Jag älskar att gå förbi operan. Inte för att byggnaden är vacker. I alla fall inte på utsidan. Men för att det känns så viktigt på något sätt. En opera. Liksom.
Hur som helst var det mina armar och rygg som fick sig en genomkörare idag. Jag kan tala om att det redan börjar kännas av.
Nu har jag sysslat med det jag gillar bäst. Muffinsexperiment alltså. Resultatet står i kylen, redo att ges bort. Därför väntar jag lite med att posta receptet.Jag skjuter också lite på att berätta vilken jäkla succé jag tycker att det blev! Oops.
Äh. Nu ska jag gå och ägna mig åt fredagsbestyr. TV-tittande kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar