Det känns ju lite makabert att gå in här och klottra, när jag tidigare berättat att jag skulle ta en paus. En paus jag skulle använda till grejer som värmer hjärtat mer än något annat.
Men saker är alltid osäkra, och oftast blir det inte som man tänkt sig. Negativ eller ej, men livet är otroligt oförutsägbart.

Återigen är det skitväder som sätter käppar i mina hjul. Snöstorm. Kom igen!?

Istället för att älska julen, åka pulka, fläta fjunhår och njuta av den bästa tiden i år, bloggar jag om besvikelser som svider i hjärtat. Att något som skulle bli så fint och perfekt, skepnade fort till den största tomhet någonsin. För det är så det är. Ensamt. Fruktansvärt ensamt.

Nej, nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och skänka pengar till Radiohjälpen i stället. Och baka ett pepparkakshus. Fantastiskt.