Yo mother fuckers!
Eller ja. Nä. Seriöst.
Kinderna mina är typ fortfarande svin-rosiga från min morgonpromenad med jycken. 18 minus biter inte nådigt i de kroppselar man omöjligt kan hindra från att blottas i vintervädret. Detta rör ju så klart inte Azta det minsta. Nejdå, hon stoppar glatt ner sina.. öhm... delar... i en snödriva och njuter av att få tömma blåsan. 18 minus.
Jag hade hellre drabbats av inre kissningar än att pissa utomhus en sådan här dag.
Jag fick inte se någon månförmörkelse. Det är liksom ett tjockt mul på himlen. Så no förmörkelse what so ever. Det kändes fint att veta att den var där bakom i alla fall.
Nu har jag fått i mig lite bovetegröt och är redo att ge mig ut i istiden igen. Strax bär det av till Götet. Tåg. Man kan ju undra hur det kommer te sig. Jag är självklart ute i god tid. Man vill ju inte vara sen till jobbet. Eller till tåget.
Hoho. Kaffe och hjärtklappning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar