addictions

Två snoriga ungar. En treåring och en på knappt två bast. Jäklar vilket team de är. Jag anar att de har någon slags hyss-uppslagsbok i bakfickan, typ 7 Steg Till En Jobbigare Vardag För Din Omgivning eller Hur Du Får Din Mamma Att Slita Av Sig Håret På Fortast Möjliga Sätt. Hur som helst har de en uppsjö av idéer om hur de kan göra min morgon om än mer djävulusisk än vad den redan är. Kliande ögon stora som vattenmeloner och ett huvud tyngre än en monsterbil, är tydligen inte nog.
Som tur är kommer min räddare i nöden om en stund, och håller mig sällskap i allt elände. Lilla N och jag ska sedan ta en cykeltur till Beverwijk, för att försöka få tag på de saker vi omsorgsfullt skrev ner på listor igår. För att göra livet lite mer drägligt ska vi också åka förbi solariet och ge oss själva en något mörkare nyans.

Om 37 dagar sitter jag och Marie på ett flygplan på väg hem till Sverige. Åh, vad jag skulle vilja gosa in mitt ansikte i det där överflödiga skinnet på Aztas hals just nu.