Och då var ytterligare en dag startad. Startad med morgonträning. Ni kan ju säkert gissa vilken sort. Kände mig ungefär lika stel som ett kylskåp idag. Och magen var svullen av bulldegen som råkade glida ner under baket igår. Meeen. Det känns så fantastiskt. Inte blir det sämre av att världensn glödklot reser sig över en ljusblå och molnfri himmel. Det är ungefär så vackert att jag inte kan få min nyduschade rumpestump från stolen och gå och koka mig en skål gröt. Jag älskar att bo ovanför trädtoppar och hustak. Och jag älskar att jag har en positiv inställning till den här dagen.
Okej, på riktigt nu. Jag ser knappt vad jag skriver längre. Soluppgången tar sig in på fler ställen än i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar