oldie

Var klarvaken lite för tidigt imorse. Långt innan soluppgång. Jag som hade lovat Linda att sova minst till 8. Undrar om man hinner med en lite tuppis, innan det är dags för nyårsbestyr.

Bäst av allt är ju så klart att jag inte missar näst sista Morgonpasset Helg. Morgondagens hoppas jag går förlorat.

geggamoja i håret

Det var dags att kleta i lite mera rött i min hårbotten igen. Varför? Varför är man inte för tillfället född med det man ska ha? Typ rött hår, stora ofrissiga lockar, långa, mörka ögonfransar, en fabulös metabolism etc. (fett bankkonto)? Det är hårt och dyrt att vara snygg, och ändå är man aldrig nöjd. En konstant resa mot för högt satta mål. Inga delmål. Bara köttande efter perfektion i en fucking oändlighet.

Försökte skaka av mig lite julhull på gymmet tidigare. Skakskak sa rumpan, och ändå är det ett missnöjdt flickebarn som, efter några snarkningar på sofflocket, fortfarande har lite 2011-års-energiöverskott till övers. Dock är det inte så hög kvalitet på den där energin, att den orkar ta sig egenom ens ett kapitel i estetikboken. Det blir filmtittande istället. Utan macka eller müsli. Lika bra att sätta igång med de där töntiga nyårslöftena i förskott. Man vill ju inte shocka de stackars kärlekshandtagen den första.

ännu en sol

Näst sista dagen på det här året och himlen har aldrig varit vackrare. Det är liksom lite som att dricka när man är törstig, varje gång man slänger ett öga ut genom fönstret. Hur är det möjligt att vara så trollbindande?

Kanske tycker någon att jag borde starta en ny blogg, där jag kan tjata på om mina soluppgångar bäst jag vill. MEN. Seriöst, hur ofta får man njuta?

brunchen, lunchen och kvällsmålet

Vi brunchade länge, jag och Linda. Keso-yoghurt, frukt, ägg, rågbröd, hummus och grönsaker och kaffe. Vi växlade julklappar också och pratade hemlisar. Och lyssnade på Henrik Torehammar med sin så passande brunchrapport. Sedan hamnade vi på avenyn och där började en slags förbränning. Penninga-förbränningen. Sitter just nu och myser järnet i min nya morgonrock, som jag spanade in redan innan den blev 250 kr billigare. Jag kanske kan lära mig att gilla det där med REA ändå. Vi stannade ungefär tills de släpade ut oss ur Nordstan, men med oss hade vi som tur var, några av grejerna på listan.

Vad fint det känns att få käka diet-soppa och äpple efter all mat man den senaste veckan har spetsat med en klick smör och en skvätt grädde.

molndag

Tillbaka i mitt lilla bo igen. SVTplay fick agera sällskap igårkväll och jag lyckades ta mig igenom Stjärnorna På Slottet och en liten bit av Vasa-serien, innan jag slocknade. Sov som värsta sten hela natt, och ville fortsätta med det även när alarmet gick. Blir alltid lika förvånad när kroppen säger nej till morgon. Tog mig upp vid 8 i alla fall, och gick en power walk, för att spana in min nya skola och köpa brunch-mat till mig och Linda.

Och lite tjockis-snack:

Med det nya året som språngbräda, måste jag sluta stoppa i mig müsli och polarkaka som om de vore kalorilösa livsmedel. Det är dags att sluta se snabb-promenader till skola etc. som substitut för gymmet. Jag vill slippa se svält-lampan blinka rött två dagar innan jag vet att jag ska bära ett visst plagg. Och jag ska bära det där plagget. Och känna mig bekväm i det.

Så de problem som ska yxas bort från min nuvarande livsstil är:

• 
  
  småätande


• 
  
  överätande


• 
  
  snabba kolhydrater under lata dagar


• 
  
  lata dagar

som att sova

Fastnade framför Rasmus På Luffen. Han är blöt, kall och hungrig. Jag är fuktig. Därför att det sprayregnar ute. Dagen är dyster. Ungefär lika dyster som jag blev när jag vaknade ur minda drömmar. Har inte bestämt mig än, vidare det är bra eller dåligt att dagdrömma sig igenom ett liv.

mellandagar

En tisdag har passerat men inget blivit uträttat. Jag har zombie:at mig igenom timmar av solsken och stjärnklar natthimmel. Detta innebär oändligt mycket TV-tittande, långsampromenader med Azta, kål-ätar-tävling med pappa, cappuccino och update med Magda, nyårslöften-klottrande och slutligen sommar-mat och osocialitet hos Robin.

Livet. Hur kan det finnas så mycket men samtidig så lite att berätta om livet? Varför har jag svårt att andas när andas är det jag är allra bäst på? Och hur många dagar måste man gå utan risgrynsgröt innan man blir smal?

Mer

Himlen gick från grötigt grå till ljusblå med vågmoln. Så snabbt. Samtidigt gick jag under den, tillsammans med Azta.
Funderar över vad jag bör göra, men kommer bara fram till att det är gött att i en vågrät position, vila mina ögon på diverse musikvideor. Vill ju så klart göra något annat samtidigt.

hudkrämer på pumpflaska

Har sjukaste slapphetskänslan i ögonen. Vill blunda. Men är nyfiken på vad som händer om jag inte blundar. Borde inte blunda heller för den delen. Borde egentligen sätta på mig en tröja och borsta håret, för snart ska vi hem till Maries familj på kalkonmiddag. Fast jag får fisk. Gulle!

Hade ett mycket trevligt juldagsfirande igår kväll. Julig sangria, snurra flaskan och många höga skratt. Kan avslöja att det bland annat dracks amaretto sour ur Robins navel, ansiktsgosades mellan Ericas bröst, sögs på stortår, lap danceades, byttes kläder, nospussades och busringdes. Egentligen borde man snurra på flaskor oftare. Vilken kvalitetshöjare.

När folk valde att betala hutlöst mycket pengar för att få dansa bland okändingar, eller tyckte att köande var en passande aktivitet för en halvregning natt, stannade jag istället kvar hos Robin och hans iPad 2. Dock somnade vi båda ungefär 1.5 minut in i Stjärnorna På Slottet.

Fick rykande ägg och päronsaft till frukost och ett mini-glee-maraton som underhållning. Robin är nog bästa personen att ha ont i huvudet med. Bästa. Bästa, bästa, bästa!

Okej. Hejdå.

Stjärnor

Hinner med ett till. Och detta vill jag rikta till tomten. Inför någon annan jul då förstås. Förstår att sista tåget gått för i år - Om jag någon gång ska få en person i julklapp; då vill jag ha någon som kan lära mig om stjärnbilder. Det tycker jag hade varit fint.

Aftonjul

Några ord från mig till dig. På självaste julafton. Dagen då inte bara lagar går före moralen, utan även traditioner. Dagen då man inte äter frukost när man är hungrig, utan gör det vid exakt samma tid som alla föregående år. Den bästa dagen. Den soligaste dagen.

Min dag har använts till kyrkobesök, kål-frosseri, kärradalspromenad och TV-tittande. Inget plugg. Bara mat och mys.

Dags att fortsätta sprida julglädje.

Uppesittarkväll

Nja. Knappast. Har doppat tungan i whiskey och tittat på när m och p bråkat om vem som ska hämta julgransfoten på vinden och tejpa fast ljusen på grenarna. De få som faktiskt växer ur stammen på vår gran. Egentligen är det mest kottar. Har tryckt sallad med nötter och fetaost och vill nu bara vila mitt huvud på nya kudden. Myselimys. Rackarns också, att jag bara har ett avsnitt kvar av Walking Dead.

Ses i morgon- dopparedagen

misstag gånger två

Så var det ju det där med att lämna kvar huvudet på kudden när man kliver upp ur sängen. Det blev en tidig morgon då jag skulle köra pappa till jobbet. Glömde helt bort att ta med mig nycklarna till huset, vilket jag upptäckte först när jag skulle låsa upp dörren. Det bästa jag vet är när jag får gå runt nyvaken, osminkad, med fettigt hår, utsvängda joggingbyxor och en jacka i storlek 44, bland uppsnoffsade bilmekaniker och säljare. Morgonen var ultimat. Hittade dock min far. Med lite hjälp från en av de där uppsnoffsade typerna.

Det ultimate fortsatte sedan på hemmaplan framför datorn. Har lyckats skriva klart tenta-******* nu hur som helst. Tänkte bara be pappa läsa igenom det. Är duktig på att snacka värkar när jag egentligen är ute efter verkar.

freakin cheesy

Varbergsmood for the win.

Två föreläsningar klarades av (utan längre insomningar) med ett break för sushi och skitsnack. Kändes trist att avsluta näst sista delkursen. Det blev extra tydligt att kursen snart är slut, när lärar-John fick applåder och tackade för vårt visade intresse. Blä. Dumma slut. Varför kan inte allt bara fortgå?

Efter skolan, hets-vatnade jag mina blommor, slängde mina kaffesumpade kaffefilter och grabbade tag om mina julklappar, för att hinna till tåget mot Varberg och juleljusen. Blev julmatshandlande på favorit-ICA och sedan mys med mamma, pepparkakor och tre olika tub-ädelostar. For the record så var orginalet godast. Päron smakade lite godis (pepparkaka plus ost plus godis är lika med awesome!) och jag blev inte full av whiskyn. Bäst av allt är att det luktar skäljmedel i hela huset och att jag får klappa på Azta hur mycket jag vill.

Fortsätter min tentaångest i morgon.

slutspurt

Ledsen för detta men inget mer spännande händer den här morgonen. Fnissar lite åt mig själv som prioriterar tidig sänggång, för att kunna komma upp pigg och fräsh och förfrukostera med en kopp kaffe kl 6. 4.25 timmar innan föreläsningen börjar. Tispesimist? Nja. Bara tentastressad. Har en tredjedel kvar att skriva som inte överhuvudtaget är påbörgad. Dessutdom bör väl någon form av sammanställning mellan de tre olika delarna ske.

Idag åker jag hem till min familj. Innan dess hoppas jag på sushi-lunch mellan förläsningarna.

stå ut

Okej. Nu är jag trött på det. Jag vill inte skriva mer tenta. Jag vill låtsas som om jag inte bryr mig om det är rätt och riktigt att psykiskt sjuka brottslingar döms till fängelse eller vård. Jag hade mycket hellre funderat över vad som är vackert. Och varför det är vackert. Jag hade velat yoga också. För just nu sover alla kroppsdelar och ryggen ömmar som om den twistats ett varv. Nu är jag trött på det. Jag vill ha julledigt. Och så vill jag äta risgrynsgröt. Och krama Erica. Klappa en katt vill jag också. Helst en orange. Med våfflad päls. Jag vill lukta på granen som mamma och pappa har köpt. Och sova i mitt gamla rum för första gången på flera år. Och slå in mina julklappar i prickigt papper. Jag vill inte veta mer saker om civil olydnad. Och jag tror inte att Varken Rousseau eller Thoreau tar illa upp om deras ord inte intresserar mig för tillfället. Det hade känts bra att få se på serier nu. För jag är trött på det här. Men lite till. Det måste jag stå ut med.

ännu mer om tid

Lugn och sansad men stressad till tusen. När de flesta andra har jullov eller julledigt är jag inne i min stressigaste tid. Känner dock ändå att jag har både tid och ork över att göra sådant jag tycker om. Typ promenera, gå på julkonsert med mamma, se på serier, lägga mig i tid + snooza och äta godis till lunch. Nu ska mitt tenta-fokus få en rast och jag ska få rena, mjuka och väldoftande kläder.

Det snöar på mitt huvud idag.

pluggpausförplugg.se

Pigg i morse men nu trött igen. Textar som en stenålderstjej. Skulle vilja promenera. Eller se på film. Den enda accepterade anledningen att pausa rättsfilosofi-tenta-skrivande är dock för att gå på estetisk filosofi-föreläsning. Snarkigt. Hepp hepp!

tenta-morgon

Vi gick en promenad i det iskallaste kalla. Hur ska man klara 18 minues om man behöver? Vi löste dock problemet med rinnande näsa och stulfrusna tår, med att laga till en vegetarisk carbonara när vi kom hem. Och så såg vi på film också. Eller en dokumentärfilm vid namn Who Killed Kurt Kobain? Synd att den sög. Tur att man tyst kan kolla in i en vägg, och ändå trivas i Maries sällskap.

Efter en lika kall spårvagnsfärd hem till mitt, hetaste duschen någonsin och ett avsnitt Walking Dead, var det lätt att slumra in. Och sova gott. Fram till nu.

Ångrar storleken på min grötportion nu i efterhand. Ångrar till och med valet av frukost.

bara bra

Alltså. Den HÄR dagen. Hur fin kan den bli? Nu har klassen blivit en familj igen. Och solen lyser. Och jag har köpt jordnötssmör till min macka. Och jag förstår allt. Och det finns en låt som är den bästa och samtidigt den längsta. Och jag tänker att dammsugandet kan vänta tills i morgon. Och jag har gått kisande hela vägen hem från skolan. Och det finns någon som uppskattar åskstormar. Och jag har ätit tre-kroners-avokado. Och jag ska snart åka vagn till Marie.

Och nu måste min paus från rättsfilosofi för estetisk filosofi vara slut. Ja!

och nu rinner tiden

Vad är det jag skymtar i min horisont? Må hända det är en blodröd soluppgång igen. Vad betyder det? Att jag kommer älska den här dagen!

Har snoozat i 1,5 timma för att till slut gå upp ur sängen. Tentataggad. Insåg dock att föreläsningen startar tre timmar tidigare än vad jag hade räknat med. Har dock skrivit litegranna mellan hetskaffe och ostmacka.

Mitt kylskåp är tomt igen. Attans. Tur att jag är hembjuden på mat hos Marie idag. Inte bara för matens skull så klart. Behöver ju min vecko-boost av murgh-ångor.

Ojoj. Nu blir det snabba tandborstarpuckar. Vill ju inte bli sen till första estetiklektionen. Skoj!

love-kaffe

Egentligen vill jag bara flika in (i min egen blogg!?) hur tyst det är här. På riktigt. Just nu är det knäpptyst. Inte ens datorn har börjat surra än. Kylskåpet säger ingenting. Inga bilar låter på vägarna utanför. Grannarna sover förmodligen. Det är verkligen tyst. Och när det är tyst kan man tänka. Klart. Och nu vill jag tänka på min dag. Som jag har spenderat med den bästa personen jag vet. Den enda personen vars armhår jag hade kunnat tänka mig väva ett tyg av. Som jag sedan hade sytt till en kofta och burit hela vintern. Varje dag. Just för att ända ut i armhåret finns det så mycket fint och så mycket kärlek, att inte världens alla smörsångare och begåvade poeter ihop hade kunnat lösa en tillräcklig konstruktion av ord som en beskrivning på allt detta. Jag kan inte hålla mig från att le när jag tänker på henne och jag kan inte tänka mig något ondare ont än ontet som skulle kännas i en värld utan. Aj liksom. Och nu ville jag inte vara blödig eller ens töntig, men lyckas mer än väl med allt och lite till. Därför säger jag nu hej och tack för kaffet.

i tystnaden

Och här ligger man kvar i sängen i all sin nedbrutna lördagspepp. Födelsedagskalas i Bohus var vad som höll mig dancing igår. Festligt. Dansar dock inte lika mycket idag. Dags att försöka krossa bubbland av flum, och göra något vettigt. Ja, ni vet. Stat-grejen.

sugna filosofer

Ibland får man ut mer av att skriva listor än att lyssna på föreläsningar. Hade jag varit dagen-efter-flummig den här morgonen, hade jag definitivt tagit denna gottighetslista till hjälp. Jag och Vanja var ganska så eniga om att filosof-Petra hade tjötat klart om sina hästar för dagen.

om att inte prata

Klockan har inte slagit 8 än, och jag har redan svalt en slemmig portion havregrynsgröt. Blaskig snarare. Äcklig. Blir jämt så besviken när jag inser att jag "slösat" kalorier på något icke-värt.

Fortsatte med mitt POLRÄTTspluggande fram till 7 igår. Ungefär. Vem vet exakt? Hur mycket jag skrivit av mina sex A4:an? Kanske noll. Har inte skrivit ner ett skit. Har bara arbetat med att förstå. Greppar det lite halvbra. Eller vem vet? Man vet aldrig med filosofi. Det kan lika gärna vara käpprätt åt skogen.
När jag kände mig tillräckligt nöjd, tände jag ett blockljus och ställde upp TV:n på matbordet. Och vet ni hur många avsnitt jag lyckades klämma av Walking Dead? Fem! FEM. Helt insane. Ja, kanske inte bara serien i sig. Jag gillade att jag hade gjort min säng till världens mysigaste soffa. Gillade också att jag hade mina choch chip-cookies, att jag sagt ett enda ensamt ord på hela dagen ("tack", till killen som höll upp dörren för mig när jag kom tillbaka från min promenad), och kom på det för att halsen skrovlade när jag skulle sjunga med i human eyeballs on toast. Att jag var så själv och ändå inte rastlös. Kanske är jag botad? Kanske jag aldrig vill träffa någon igen? I så fall får jag vänta med det till efter jul. I kväll börjar vi med födelsedagskalas hos klasskompis.

om att gå hur att gå vart att gå - hej!

Sparade min lilla promenad ungefär två sekunder för länge. Fin ljusblå molntuss-himmel blev pang boom tjock och grå och fick för sig att stänka ner mig i ganska så exakt 56 minuter. Det tackar vi för. Och när vi ändå håller på att snacka gående, skulle jag vilja ta tillfället i akt och göra något så tråkigt som att recensera mina promenadområden genom livet (feel free att scrolla för überspännande info om min nuvarande syssla, om detta känns överflödigt):

I topp ligger Eriksberg. Tyckte om att jag hade en hel hamn att gå längs med, även om Göteborgs hamninlopp inte blir vackert på riktigt innan man kommit en bit bort från land. Gillade att se Hugget från fel sida, färjorna, bryggorna. Strosa omkring mellan de flashiga hyreshusen. Tyckte det var bra att ha nära till det fina. Gillade att vara glad.

Med knappt någon marginal kommer självklart Varberg. Och då vill jag räkna Varbergs Strandpromenad även som mitt område. För resten av Varberg är ganska ointressant att promenera i. (Det skulle vara ute på landet (om man ser en häst)). Det är hur som helst inte mycket som slår att se solen gå upp eller ner bakom Fästningen eller Apelviken. Wow. Och vägen är rak och fin och man behöver inte tänka.

Nummer 3 på listan får bli Heemskerks landsbyggd. Med bara några få steg bakom sig, kom man från mitt hus till spritt språngande freakin landet! Lamm och kossa och till och med åsna. Världens finaste sago-gårdar och platta landskap vart man än kollade. Och ville man inte cirkla runt bland hagar och hälsande bönder, var nästa stad bara ett stenkast bort. Hade man då med sig slantar, kunde man köpa gottis i närmsta marknadsstånd.

Fyra är lika med Majorna. Gulle-gulle hus till höger och vänster och ett, tu , tre så vart du vid vattnet och på väg mot Saltholmen. Göteborg är fantastiskt att skåda även på denna sida om älven. Det är liksom svårt att se sig mätt.

Mitt sista ställe på listan får väl bli det nuvarande. Inget fel på det dock. Har ännu bara sett det under lite trista förhållanden. Visst gillar jag regn. Men nu ser det lite ut som att Krokslätt/Guldheden/Johanneberg-eller-bvart -satan-jag-nu-bor-egentligen!? gråter ut sina små hus-ögon. Dysterhet räcker inte för att förklara uppsynen av alla leriga uppfarter, kala träd och regntunga hustak. Antar att all denna sorgsenhet har sin charm i alla fall. Vad jag annars kan säga om det här området är att det är så in i bänken backigt. Det är liksom svårt att gå en "runda" för man har ingen koll på all kringelikrok-vägar och stigar. Förvirrad till tusen. Men en dag. En dag ska jag bemästra dig, du promenad-ovälkomnande område. (Man har väl en iPhone liksom?)

Ja. Detta är ju vad jag håller på med nu. Dvs. försöker justify:a en legetim stat. Eller definera en berättigad stat. Eller berättiga en legetim stat. Fuck. Twittrar i min brev-bok också. För att det finns så mycket jag vill säga, men ingen att säga det till. Det här är min äventyrs-fredag. Den är jäkligt go!

obs. Never mind den iskalla och hårda risotton med kräk-ost-smak. Micro? Om jag hade haft plats.

papperslös

Okej. Jag har ändrat uppfattning. Det här är helt klart det svåraste man kan hålla på med.
Nej, självklart är det inte det. Men. Ämnet för mig är nästintill okänt. Outforskat. Vill inte säga tråkigt. Fast. Det hade behövts. Nej. Inte tråkigt. Spännande. Och viktigt. Fuck. Jag förstår verkligen ingenting. Hur Satan ska jag får ihop 6 A4 om ett ord jag inte lyckas definera? Jag står liksom inte ens på noll. Jag ligger minus. Ljusår minus. Nu önskar jag att det fanns lite mera samhällskunskap och lite mindre flum i den här hjärnan. POLRÄTT. Det är vad jag har blivit undervisad i de senaste två veckorna. Jag har lyssnat. Litegranna. Och läst. Litegranna. Men det som går in genom öronen, flyter ut på andra sidan och det som tas in av ögonen, simmar runt någonstans i magsaften. Inget går upp i huvudet. Inget. Inte det viktiga hur som helst. Och det är tydligen det viktiga som är viktigt. Och jag måste vara den trögaste tjejen på jorden. Den trögaste tjejen som inte kan koncentrera sig på vad som är viktigt. Som inte kan gå fort och som inte kan sluta skriva ner alla oviktiga tankar i den oviktiga boken. Och som mår illa av kaffet. Och som torterar sina växter med värme och för lite dryck. Och som vill hjälpa byggarbetarna med borrningen. För det tror jag att jag kan. Det känns som en betydligt mycket lättare uppgift. Och så kanske det hade gått lite snabbare för dem att bli klara med whatever de renoverar för tillfället. Shit. Det var verkligen inte så jag menade. Jag vill inte att de ska lämna. Någonsin. Det känns fint att de är här. Som ett sällskap i all tankehysteri. Tror faktiskt att det här är en bra dag. En produktiv dag. Vad säger ni? Tenta inskickad i morgon?

den sittande

Massor av timmar i skolan och min kropp sa verkligen ifrån. Har ont i all muskler. Kan inte minnas när jag satt så mycket isträck sist. Var dessutom "tvungen" att ta bussen till och från, pga regnet, så där missade jag i alla fall 25 minuter promenad. Visst hade jag kunnat gå i regn, men gissar på att varken UVI eller förkylning hade bekäpmats mycket bättre av ett sådant beslut.

Har fyllt på magen med banankake-föda. Mest för att jag vill äta upp den. Kanske lite för att jag inte har någonting att laga mat av. Snart ska jag börja äta riktigt. Dags att jobba upp de där värdelösa blodvärdena.

Men det tar vi i morgon. Nu ska jag hälsa på Den Svenska Björnstammen i glasburen.

medusin

Wow! Antibiotika är ju helt fantastiskt. Har svårt att förstå att jag nästan är helt återställd. Efter dryga dygnet. Synd att tabletterna inte utplånade förkylningen lika effektivt. Spenderade hela kvällen i sängen framför Tree Of Life och somnade lite innan slutet. Har fått massor av god sömn under natten och känner mig helt-okej-utvilad. Energin behövs idag, då jag kommer hänga i skolan ungefär en hel arbetsdag.

hello UVI

Och så var vi här igen. Älskade urinvägsinfektion. Städnigt låtsaskissenödig och brutalt frustrerad över att springa på toaletten stup i kvarten för att drippdroppa. Frustrerad också över att inte kunna gå och träna. Eller kunna promenera hem från stan utan att det ska kännas som om blåsan håller på att sprängas.

Och så raderade jag ungefär fem hundra rader av ännu mera klag och tänkte: Nej.

Lusse Lelle

Man får sjukt mycket tid över till viktiga saker när man startar dagen redan klockan 3. Typ ta reda på om mattan är skönast mot magen eller ryggen.

Nu tänkte jag möta upp Alexandra och låtsas att jag är chalmerist. Då får man tydligen gratis lussebulle. Sedan ska vi gå och spana in en av papporna till mitt och Lindas blivande barn. Han håller till i Buren från kl 8.30. Kommer dö.

inte ens Lucia är vaken

Har sovit klart. Vet inte hur schysst det är att väcka enhörningen klockan tre på morgonen, men det får vara nog med dåligt sovande. Sängen är skön, men sjukt ointressant.
TUR att musikhjälpen finns. Och äggmackor.

de har vaknat igen

Till höger om mig ligger ett av mina två feta kompendium. Utrag ur filosofilexikon. Japp. Lika mysigt som det låter. Som sagt, det ligger där. Och det är allt det gör. Till ingen nytta. Till vänster ligger brev-boken. Den är aktiv. Skriver istället för att läsa. Så otroligt förbjudet. Men det som inte sägs men ändå tänks måste ut på något sätt. Har ätit soppan igen. Men efter att jag tryck typ 200 g choklad. Får man kräkas?

Har ätit indiskt också. På Maharani. Med Marie. Jul-Marie. Vi har myst omkring på stan och försökt trolla bort alla hysteriska med gemensam tankekraft.

Nu vill jag mest springa en mil i regnet. Jag kommer aldrig komma till ro igen.

sjukt få ord

Åhejåhå. Har sovit cirka ett halvt dygn. Eller tillräckligt länge för att mitt super-nässpray har slutat värka i alla fall. Och det känns SÅ bra. Ja, sömnen alltså. Att ha andningssvårigheter är inte spännande, men jag kan leva med det.

Det luktar inte som vanligt. Lite som att jag har ett filter i näsan. (Har jag ju i och för sig - SNOR)

Tomatsoppan

Har i all min förkyldhet lyckats laga till en soppa. En tomatsoppa närmare bestämt. Hur gött som helst! Är dessutom i full färd med att tvätta allt jag äger. Samtidigt lyssnar jag på Amy W och det känns som att dricka när man är törstig. Det som fattas är en vän. Den kommer snart. Och då blir det ännu mera julebak.

ont om tid

Och idag lyste solen en liten stund. Kanske för att du fyller år. Kanske för att vi förtjänar pepp. Kanske ville den ha ut mig. Kanske vill jag gå ut också. Jag vill en sak. Dricka vatten. Med is.

Det är så himla mycket helg att sammanfatta så det finns inte. Egentligen skulle jag vilja att igår var idag och att jag hade min finaste vän med mig överallt. Som nu till exempel. Men äh. Topp 10 bästa sakerna med fredag-lördag:

1. Mega-lyckat banankake-experiment


2. Ölen är alltid godast på after work


3. Alla (ALLA!) gästerna på cafét var jul-glada och trevliga. Och fransmännen snygga-dör


4. Familje frukost med regelbrott


5. Jag fick en kram av Linda H


6. Sockerhysteri hemma hos Monique


7. Leif på Ritz


8. Fireballz


9. Karlstad och tid


10. Den Nya Focaccian

Och om det är någon som är osäker- jag ÄR kär i Linda HB på riktigt och Nicke kan ta sig.

Nu får ni inte mer.

sjukligt

Gud vad fint det är på Liseberg. Crazyness. Dock var jag sjukt kall och trött när jag lämnade Robin och Emeli i slutet av den oändliga rulltrappan. Handvärmning över öppen eld och julig varm choklad med cognacsgrädde löste inte problemen med frusna tår och rinnande näsa. Väl hemma, somnade jag nästan med en gång och vaknade med en igentäppt näsa och en ömmande hals. Det går inte att lura sig själv längre. Förkylningen är ett faktum. Tog bussen till skolan och gruppdiskussion, men gick hem i blåsten. Dumt beslut. Troligtvis. Höll ju på att falla omkull flera gånger. En liten hund jag gick förbi, lyfte nästan av vindarna.

Nu är jag mitt uppe i bak. Bak gånger två. Jag som borde sova. Men det har blivit lite som en rutin att "storstäda" och baka på fredagarna innan after work. Knäppt.

Julmarknad

Upp i taket och ner i golvet. Nu väntar Liseberg och hundra tusen juleljus.

glädje

Lite förvånad när jag upptäcker att jag titulerat mitt tidigare inlägg med ordet kärlek. Vad fint av mig. Nördigt. Men lugn. Nu är jag normal igen. Fortfarande pepp av skönhetsväder. Men inte nördig.

Bilderna berättar vad jag och Monique höll på med igår. Alltså bakade världens minsta saffranssnäckor och dumlegrottor med pepparkakssmak. En viss fröken ska ha Glögg-gille på lördag. Självklart var vi tvugna att provsmaka chokladglöggen. Visst dör man lite av att se på de små, små bullarna. Vi lyckades ändå få dem saftiga.

Har fått det tråkiga beskedet att dagens föreläsning är inställd. Hur kul? Nej. Jag gillar skolan och vill helst vara där varje dag i veckan. Vilket jag hade fått om det inte hade varit för att just dagens lektion utgår. Dumma sjukdom. Hur som helst är jag glad över att jag har en mamma som tröstar mig med lunch och en granne som ställer upp på promenad i solsken. Livskvalitet.

kärlek

Och då var ytterligare en dag startad. Startad med morgonträning. Ni kan ju säkert gissa vilken sort. Kände mig ungefär lika stel som ett kylskåp idag. Och magen var svullen av bulldegen som råkade glida ner under baket igår. Meeen. Det känns så fantastiskt. Inte blir det sämre av att världensn glödklot reser sig över en ljusblå och molnfri himmel. Det är ungefär så vackert att jag inte kan få min nyduschade rumpestump från stolen och gå och koka mig en skål gröt. Jag älskar att bo ovanför trädtoppar och hustak. Och jag älskar att jag har en positiv inställning till den här dagen.

Okej, på riktigt nu. Jag ser knappt vad jag skriver längre. Soluppgången tar sig in på fler ställen än i hjärtat.

gröna gubben och pepparkaksfil

Vet inte om det är någon som ser likheten? Grönt och rött.

Vanja tycker att den här (för mig okända) fotbollsspelaren ser ut som Shreck, varpå hon målar hans ansikte grönt. Så kan man göra. Eller lyssna på filosof-Petra när hon gör pauser i sitt harklande för att snacka global rättvisa.

Då mina kvällsplaner ställdes in "sparade" jag in några slantar, som jag i stället la på en ny växt, kaffe och havregryn. Lycka för själen, hjärnan och magen.

Och vet ni. Mina armar är fortfarande helt slappa efter morgonens pump. Kan detta leda till en härlig träningsvärk måntro.

Snart snör jag på mig kängorna och traskar iväg till ICA Fokus snyggaste granne. Jag och Monique ska baka julgodis inför hennes glögg-gille på fredag. Mysigt, trevligt, fantastiskt.

S & P

Då har dagens träningspass klarats av. Man drar sig lite för att gå till gymmet pga all renovering. Kan säga att gröten smakade riktigt gott idag också. Skulle vilja äta banangröt varje som varje mål. Synd man inte får...

Sitter just nu och tittar ut över himlen. Den är speciell idag. Molnen ligger verkligen i lager. Ungefärsom att det finns olika världar mellan dem. Den varierar i färg också. Från mörk, mörk grå, till klarblå. Det finns även kritvita tussmoln och moln som är upplysta av solen. Himlen är fin idag. Om jag inte hade behövt använda den kommande timmen innan föreläsning åt att läsa om saker jag inte förstår, hade jag tagit tillfället i akt, och promenerat under den.

Bilden föreställer ett par pepparkar, och de är helt samvetslöst stulna ur min farmors hörnskåp. Tyvärr har gummiproppen på undersidan torkat ihop, så jag kan inte använda dem. Trevliga att se på är de ju ändå, så de får stå framme och göra mitt hem lite mera tacky.

Tidig morgon

Sovnatt. Äntligen. Vad skulle jag göra utan dessa återhämtningsnätterna? Nu ska vi se om jag lyckas förstå litteraturen bättre än igår kväll, när ögonen kliade av trötthet. Mhmm. Hem luktar kaffe.

kort dag

Så var det kväll igen. Allra redan. Har inte haft mycket tid alls att njuta av tisdag och snöslask. Efter föreläsningen gick jag till systembolaget i Nordstan för att köpa en av 87 flaskor med det bästa innehållet. Traskade sedan hem med den under armen längst tända Aveny-lampor och renoverade nakna män. Med ett päron i magen och en obefintlig motivation till att göra tråk-saker, begav jag mig ändå till gymmet och cyklade i 60 minuter. Ganska så värdelöst pass. Instruktören hade aktiv cykling i typ 43 minuter. Det kanske är viktigt att sträcka ut, men hallå. Inte SÅ viktigt?

Hårbilden är mest till för att visa hur bra jag lyckades sätta upp mitt hår i morse. Den där brukar sitta i en halvtimma, max, innan det börjar se lite si och så ut. Nu klarade den hela dagen i blåst, och träning på det.

Invigde VG-porslinet med min nya favoriträtt (läs: student-käk). Banangröt. Vill ha mer trots att jag svalt en stor portion. Synd att havregrynen börjar tryta. Vem uppfostrade mig till att lägga pengarna på sprit och växter, istället för på havregryn?

sömnlös i götet

Är förmodligen sämst på att sova. I natt var jag hur som helst värdelös. V-Ä-R-D-L-Ö-S. Gånger 1000. Så vad gör man i stället? Letar drinkrecept, tittar ut över snötäckta grenar, käkar nattmacka, googlar kakeldekor, skriver brev, lyssnar på kylskåpet. Finns det något mer ångestladdat än att inte kunna sova? Min klocka var ställd på 6.15, då jag hade tänkt mig ett spinningpass nu på morgonen. Dock lockade inte spinningen vidare mycket. Fick liksom somna in först vid 5.30. Nej, det blir kvällsträning för den här tjejen i stället.

Bästa med Fysiken? Alla möjligheter att gå på pass. Massor av bra!

Lyssnar på P3 (vad annars) och Tara har besök av Fredrik Rydman som satt upp Svansjön. DEN hade jag så himla gärna gått och sett på. Ja. Gud vad jag vill se!

Snart är det föreläsning igen och jag är lika förberedd som en random. Bäst att städa ansiktet litegranna.

eyewear snake

Det är svårt att sätta ord på hur fantastiskt det doftar med rostat vörtbröd. Det väger liksom upp för allt julpynt jag INTE har. Och smaken sedan...

Tre timmars föreläsning snurrar inte alls runt i huvudet. Roligaste politikfilosofen spinner runt ämnet som att vi var där enast för att snacka om vad vi känner just för tillfället. Myslektioner. Spännande också att lyckas klämma ut en sex sidor lång uppsats om detta mörka, mystiska.

den nya veckan

Knepigt det där med sovning. Trots min trötthet, med snudd på dåsighet, var det ingen barnlek att sluta ögonen igår.

Är hur som helst uppe i tid för en lugn frukost och en (EN!) kopp kaffe. Nu närmast väntar tre timmars föreläsning, och sedan kvällspass på cafét. Vill ut och gå emellan, så jag hoppas vädret håller i sig. Himlen är tom. Helt tom.

Att träna eller inte träna

Letade överallt efter en ursäkt att inte gå och träna. Vad hittade jag? Typ en miljon anledningar till att faktiskt gå. Behöver jag ens påpeka godispåse-ångesten gånger två? Har under helgen dessutom tränat mig i att sitta bekvämt på olika sätt i en fåtölj från 70-talet. Bättre lycka nästa gång.

Hur som. Gymmet fick besök av mig. En tjej med tunga ögonlock och motivation i bott. Deltog i pump och ville gråta en skvätt när jag jämförde mina sladderarmar med instruktörens. Biffbrudar borde inte få stå längst fram. Inte på söndagar i vilket fall.
Jag drog på lite tyngre än förra passet och det fick musklerna att skaka fram mot slutet. Härligt. Dessvärre var det mycket koordination och balans, vilket alltid resulterar i att jag blir lallandes efter som ett fån.
Det var segt att gå mina två hundra meter hem, så jag antar att jag måste fått något uträttat.

Nu känns det så fantastiskt skönt att bara vara mig i mitt lilla hem. Oroade mig för att min snålvecka skulle bli jobbig, men tror jag kommer överleva. Kokade nyss gröt och insåg att det ÄR gott utan mjölk. Gladtankar!

Nu filosofi.

Tågstationen

Tillbaka från den lilla staden vid Sveriges största sjö. Staden där människor vandrar runt i vemodsdvala. En stad utan tid. Eller med för mycket tid.
Älskade farmor.

Göteborg känns efter 36 timmar på annat håll, mer hemma än någonsin. Jag är förälskad i mitt hem. Med eller utan solsken. Blås omkull mig om du vill. Jag ligger gärna.

Sitter för tillfället och håller pappa sällskap i väntan på öresundståget. Vi uppdaterar oss med näsan i varsitt aftonblad.

Eftermiddagen kräver filosofistudier. Meta-etiken förstår mig och det var väl ungefär fem kilo som släppte från hjärtat.

Fredagsmys

Hej från Åmål! Tog med mig galet massa text och skriv-matrial (och pappa så klart) och tog tåget till min lilla farmor. Har nyss ätit falafel i tunnbröd och är nu bänkad i soffan framför idol. Snart åker godisskålen fram. Höh!

another firre

Uträttar bankärenden i mammas hood, och blir på så vis inbjuden till medelhavslunch. Fiskifiski igen. Men den här gången fattyfatty också. Skirat smör och pannering. Det är grejer det. Och ett uteblivet gympass på det. Nu kan det bara gå åt ett håll. Väger upp lite med 1.5 timma promenad i vackraste vädret. Jag vill inte vara inne. Men måste packa min kappsäck och dammsuga mitt golv. Och raka mina ben. Höööööh!

Idag är en sådan där dag som varje andetag man tar känns som det första. Idag får man hämta andan. Fritt fram att andas. Det är en lyckans dag. Passa på.

ångerrätt?

Efter att jag ätit en middag bestående av risotto, rostade grönsaker med timjan och en bit lax, fick jag sällskap av Carolina. Hon hade med sig en litet mjölk och en påse oboy. Varm choklad så det sprutade ur öronen på oss, med andra ord.

Är lite bitter på mig själv för att jag inte tog mig upp när klockan ringde kl 6. Hade tänkt mig 60 minuter på cykeln för att fira helgen. Nja. Kanske inte för att fira, men för att inte ha lika dåligt samvete imorgon. MEN vad svårt det är att uppskatta tidiga morgnar när man sovit dåligt. Nu blir det i stället att ta sig dit på egen hand, och det är verkligen trist att stå och lalla på ett löpband, när man blivit bortskämd med roliga gruppass. Dags att ändra inställning kanske?

Först blir det dock en tur till banken. Fruktansvärt trist att uträtta vuxenärenden.

Betyg

Ja. Melancholia är så bra att jag och Carro sitter och googlar våra egna namn på iPhone.

uppdatering

Nämnde jag att jag lider av sötsuget från mars?

Skulle
döda
för
en
godispåse.
Ja, typ!

Hoppas jag botar med laxilaxi.

En sak till. I januari är det P3 Guld och jag kommer få vara med. Hallå? Awesome!

allt tar sådan tid

Är nog inte världens mest spännande tjej idag. Min lycka går ut på att äntligen få tvätta igen. Och det gör jag. Fyra maskiner. Underbar känsla. Samtidigt lagar jag mat. Det blir laxigt ifad. Är alldeles för hungrig för mitt eget bästa. (Märks när man börjar pilla i müslipåsen)

Har föresten bästa klasskompisen som lärt mig knyta vänskapsarmband på ett nytt sätt. Har redan hunnit tillverka ett. Och så har jag sett veckans Bonde-avsnitt. Jag blir nästan lite rädd.

Annars är jag mest trött och rastlös. Hade velat boxas, men min tvättid sätter stopp för detta. Därför ägnar jag nog kvällen åt filosofitexter och webb-TV. Snark på den här torsdagen.

yogi

Den här morgonen är jag uppe långt innan solen. För att göra det jag tycker om allra bäst. Yoga. Det är verkligen inget mysterium längre. Yoga gör mig glad. Rent och skärt.

Nu blir det gröt och kaffe. Sedan väntar skola och prata-prata-grupper.