Har fått äran att vakna i tid att se den tuffaste soluppgången ever. Från mitt fönster är den enorm och fyller min kropp med välbehag. Yoghurten smakade extra gott i blodgult sken över annars vita väggar. Jag är lyckligt lottad.
Natten som följde på gårdagens spontan-café-arbetande fortsatte i det oväntades tecken, när jag och Maria A struntade i os-hår och bolognese-t-shirt, och istället lekte stupenleken och drack bärs på Andra Lång.
Innan dess gick vi över bron till Kungsparken och tittade på den braigaste konstinstallationen i Göteborg. Flygande dryck i plastglas. I själva parken gömde vi tonfiskmackor i det största trädet och konstaterade att hösten nog är den vackraste årstiden, därför att allt är orange.
Nu har jag sovit i exakt fem timmar och har mer ont i kroppen än någonsin. Träningsvärken från boxen har gjort sig till känna, och den florerar i både handryggar, mage och bröst. Dessutom har jag sådandär töntig rethosta. Men vem är jag att klagar på oskyldigheter, när jag egentligen bara taggar satan till 60 minuter på cykeln.
Lördagspower!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar