Så tror man att man är sådär sprallig men så var man inte det. Sju och en halv timmas kaffekokande senare är man lika trött på caféarbetande som man var när man jobbade heltid. Hade jag inte varit så rastlös, skulle nästan tentaskrivandet kännas mer lockande. Som tur är hade jag riktigt söta gäster på besök. Och stekheta ord från bossen. Varmt i hjärtat! Och kylskåpet är fyllt av tonfiskmacka. Lunch till resten av veckan.
Om man ändå hade någonting kul att se fram emot den här veckan. En sak. Mammamys! På torsdag. Alldeles för långt borta. Ge mig helg, CSN och champagne.
Föresten. Vem bestämde att det skulle vara rättvist att renovera byggnaden jag bor i från klockan 6.30-16.00 och asfaltera om gatan utanför resterande timmar av dygnet? När får man sova gott?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar