Jahaja. Nu är jag hemkommen. Jag och mitt lockade hår.
Vi (jag och håret) tog en tur till Haga för en fika med Josefina. Där är det tydligen underligt att beställa matpajer kalla. Jag är bara inte speciellt förtjust i varm deg, så är det bara.
Vid 15-snåret kände jag att plikten kallade, så jag gick till cafét och möttes av ett mindre kaos i köket. Lite märkligt, då jag lämnade det med absolut ingenting ikryssat på checklistan i går. Roligast är det ju trots allt om det är grejer som ska styras upp. Ännu trevligare är det ju dessutom om man har en kollega som bjuder på lyxika kaffedrinkar. Frågan är nu bara om jag kommer lyckas somna efter den här koffein/socker-bomben...
I 15 minuter väntade vi på min buss. När den ska till att köra in vid hållplatsen springer jag som en idiot för att bli ifrånkörd i alla fall. Och detta trots att min fina fina buss-pojke stoppar in armen mellan dörrarna. Det var bara att snällt vänta på 6:an till en plats långt härifrån, och gå en rask kvällspromenad hem till hem.
Ja, nu är det bara en dag kvar att jobba innan jag tar helg och går på kalas och konsert. Jag säger yeah. "Yeah!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar