snark

Livet till sjöss är inte så spännande. Och på land är det nog än mindre intressant. Men håll ut.

Undertiden kan ni kika ut på himlen som ser ut som omslaget på Temper Traps senaste skiva.

Mango- och kokosglass

Självklart blev det hälsoglass!

Fryst mango och banan mixades med lite physsaliumfrön, vaniljkasein, steviaströ och lätt kokosmjölk. Glassigt redan där. Men efter ett par minuter i glassmaskinen och ytterligare kanske fem i frysen var det utan tvekan en lyxig konsistens på massan. Toppade med mörk kokoschoklad och rostade kokosflakes.

Idag är det första dagen på sista båtveckan. Sju dagars arbete till sjöss ligger alltså framför mig. Där är även vart mitt fokus kommer finnas nu. Framför. Det blir inga extraaktiviteter om jag inte känner mig uttråkad och stark. Ska nog klara mig igenom det här. Har inte alls emot tråk-väder den här veckan dock. Vill verkligen att det ska bli lugnt.

Har precis ätit en liten förfrukost. Äpple och jordnötssmör. Det bästa som finns. Men kaffet gör mig ännu inte sällskap. Vågar inte när magen är så tom. Jäkla trist alltså.

Okej. Hej!

rent helt enkelt

Dagens andra mål är knappt tuggat och svalt innan jag börjar fundera på om det blir onyttig B&B-glass eller nyttig hemmagjord glass till kvällens söndagsmys.

Efter alldeles för många dagar av unna-sig-måltider både en, två, tre och fyra gånger/dygn,  småätande och utebliven träning på det, börjar jag känna mig lite runt. Haha. Lugn. ingen ångest här. Men jag har ingen lust att tappa det jag jobbat för i vår, bara för att magen känner sig lite nedstämd. jag mår dessutom allra bäst när jag jag har "skött mig" i den bemärkelsen att inte allt för stor mängd ohälsosam kost slinker ner under dagen.

Kvällens mål: zucchini, marinerad tofu, kikärtor stekt i virgin kokosolja med persikoklyftor toppat med tranbär, pumpafrön och sesamfrön. Få ingredienser - stor smak. Clean.

Att äta rent blir för mig mat som är lagad av så mycket färskt odlat som möjligt, heltst eko så klart, produkter utan tillsatser. Power-käk. Energirikt. Inte nödvändigtvis med betydelsen många kalorier, utan snarare få- proppade med proteiner, fina fetter, vitaminer, mineraler och annat som gör min kropp sprallig.

Ja, så gissa vilken typ av glass det blir...

spenderarbyxor på

Söndag är lika med shoppingdag. Inplanerad sådan. En saftig lön (någongång måste man få uttrycka sig så!) har trillat in på kontot och var redo att spenderas på nödvändigheter och inte lika fullt livsavgörande ting.

Men för att orka strosa i affärer krävs det en full mage. Speciellt när man har att göra med en lite småledsen mage, som jag numera drar omkring på. Jag och Linda styrde kosan mot Evas Palais på för att fylla upp energidepåerna med frukostbuffé. Första kaffet sedan jag blev sårig på insidan. I kombo med färskpressad juice, lämnades det slattar i båda glasen. Man får inte vara dum.

Osötade yoghurtar smaksatta med frukt och bär, müslisar i olika awesome skepnader, nybakat bröd och scones, hemmagjorda marmelader, cheddar-, färsk-, och brieost, grönsaker, ägg och saftiga mini-kanelbullar. Alla tummar upp.

Hur det gick med handlandet? Joda! Hem kom man allt med ett gäng påsar.

Till exempel innehöll en av påsarna en skokartong. Så himla fin. Och cow boy:ig.

Insidan var ännu finare.

Bäst av allt var nog ändå synen av de kornblå adidas-shortsen längst fram på hängaren. Förälskade mig i dem redan när de först kom till butikerna tidigt i våras. Har nog testat dem fyra gånger, men aldrig köpt dem. Nu fick de följa med. 55% REA. Sista paret i rätt storlek. Så klart de fick följa med. Nu tänker jag aldrig ta dem av mig.

och lördag

God afton en gång till. Har ni klarat er undan skyfallet? Min arbetsplats höll på att drunkna kan jag säga. Källaren fylldes snabbt med ungefär fyra dm vatten och en del saker blev förstörda. Till det positiva hör att sex-sju brandmän med en fet slang kom på besök för att pumpa ut eländet. Jag slapp alltså simma till omklädningsrummet när jag skulle hem.
För övrigt har dagen flutit (höhö) på i högt tempo. Väldigt högt för att vara exakt. Inte-ultimat-för-tjej-med-magsår-högt, men ändå sjukt nice. Under fyra timmar rörde jag mig inte från kassaapparaten. Folk har strömmat genom portarna i ett. Alla glada. Och till sist - alla blöta. Bra jobb-dag. Önskar att det var cafét jag skulle vara på hela nästa vecka. Det gör mig lugn.
Nu är jag trött dock. Och täpt i näsan. Och tjock efter åtta dagars icke-tränanade och kakfrossande. Snälla, låt mig vakna med hel mage så jag kan börja gå istället för att åka buss. Motivation på topp, yehaa!

fredagskvällen med erica

Igår spelade ju som bekant Bruce Springsteen här i Götet. Mina föräldrar var givna och jag lånade ut min lägenhet till dem, för att de skulle slippa åka hem så tidigt efter konserten. Azta och jag fick ta hand om huset i Varberg och hann mysa lite med bigaråer i trädgården innan Erica och Magen kom på besök.

Jag hade köpt färska laxfileer som vi grillade tillsammans med ett foliebaket fyllt av förkokt färskpotatis, olivolja, färsk basilika, riven parmesanost, vitlök och flingsalt. Hade även bakat ett focacciabröd med fetaost och färsk rosmarin, eftersom jag vet att det är något som går hem hos min kära vän.

Grillad banan fylld med mörk kokoschoklad och vaniljglass till efterrätt. Och till efter-efterrätt blev det chips och smågodis. Är mätt fortfarande. Ett dygn efter.

Så himla fin och bra kväll. Man kunde sitta ute nästan till det blev mörkt. Då flyttade vi oss in och under filten och låtsades kolla på OS-invigningen.

Alltså. Har jag förklarat hur mycket jag älskar DEN magen?!

Maggio och glada vädergudar

Jahapp. Då var det slut på det roliga. Med andra ord har solen ersatts med regn och min minisemester i Varberg kommer förflyttas tillbaka till Göteborg och kryddas upp med lite arbete. På cafet så klart. Och det känns ju bara mysigt egentligen.
Anledningen till Varbergsturen, bortsett från att man måste åka hem för att må bra lite då och då, var en konsert. Med Veronica Maggio närmare bestämt. Fick biljetterna av Linda i födelsedagspresent och har längtat så himla länge. Vi åkte lite tidigare i torsdags, för att kunna ha det gött på stranden innan det var dags för musik och kärleksexplotion på Majas. Min andra vän Linda och hennes vän Sophie, var också i Varberg och på det bästa av humör.
Så himla bra stämning under hela spelningen. Vädret var fantastiskt och magen var snäll. Ja, jag är så himla nöjd och glad och laddad med ny energi.

Vad man gör det till

Idag mina vänner, har jag lyckats ta mig an både en blödande tvättkorg och en tur till centrum för att köpa nya linser. Att jag efter dessa kraftansträngningar hade alldeles lagom med energi till övers för att ligga pladask i en park resten av dagen, är lite av ett under. Finaste mag-fightern Monique, hade med sig verum som vi drack till färdigköpta pannkakor och keso. Fin dag avslutades med falafel och chokladtårta på Lindas soliga balkong. Och nu är jag ett stycke trött tjej.

frukost för klenisar

Nu kommer inläggen likt spam. Bloggsprutarn får ni kalla mig. Nä men har ryckt upp mig något. Var nog bara vaken 50 % av den här natten för att riktigt kunna kvida mig i mysiga magsmärtor och illamående. Kom på att Doktor Jonas ville att jag skulle äta istället för att vara tom, så klockan 03 gick jag upp och gjorde iordning en skål flingor med mjölk. Klyktes av varje sked, men fick i mig allt. Magen kurrade till några gånger i förskräckelse och jag såg en dokumentär om samer. Sedan somnade vi igen. Och vaknade lite bättre. Mat igen. Macka och Olo-yoghurt.

Gissa vad jag tänkte göra idag då?

Hörde jag vila?

Yepp.

Dock lockar sol och park oändligt mycket när man snart dragit på sig liggsår också. Och seriöst. Har gett upp hoppet på att den fulla IKEA-kassen kommer tvätta sig själv.

Ben, Jerry och magsåret

Har skrapat ihop nog med energi till att knåpa ihop några bloggord. Dock finns inte mycket att uppdatera om.

Spenderade hela gårdagen i sängen och fick ett besök av mamma under eftermiddagen som kom med magkatarr-piller och A-fil. Sov och gnydde. Hela natten var ett enda kaos och jag kröp till och från toan i hopp om att få upp någonting. Lönlöst. Helt tom.

Smärta och illamående höll i sig långt in på morgonen och jag sjukskrev mig även idag. Mamma kom och hämtade mig med stor taxi-buss och vi åkte till en doktor som sa att magkatarr var en bra gissning. Kanske till och med ett litet magsår. Ooops. Blev ordinerad samma piller jag redan börjat med, och massor av vila.

Fick ligga på en hård brits i flera timmar och sov lite av och till. Lyckades vinna tillbaka aptiten efter sjukhusvistelsen och orkade följa med till affärn där världens bästa mamma köpte allt som kan tänkas behövas när man är liten och sjuk (till och med marinerad tofu!). Så nu har här ätits macka med ost, havreringar med mjölk och en snäll-yoghurt. Har även fått ner lite glass med smak av favoritnöten pecan och försöker komma igenom åtmistånde ett avsnitt Big Love utan att somna 500 gånger.

När man är liten och sjuk är man extra tacksam över alla fina omtänksamma i sin närhet. Så mycket kärlek.

Grötigt

Utan varken bär eller keso, slinker den ner idag. Mest för att vårdguiden rekomenderar "ren" föda vid magkatarr. För ja, antagligen har jag dragit på mig en släng av det här fenomenet. Helgen har bestått till 120% stress, halvbrakäka och en massa kaffe och cola zero. Har känt mig sliten. Så klart. Men märkte aldrig när kroppens funktioner började stänga ner.
Egentligen är det rätt så skönt att jobba dygn, och därmed sova på båten. Det enda du kan göra efter arbetstid är att äta, se på TV och sova. Du kan ju inte gå någonstans. Dessvärre har jag fortsatt arbeta istället. På raster och efter avslutat pass. Och har det varit tillräckligt ändå? Nej.

Stress i sin renaste och vidrigaste form med andra ord. Och jag som trodde att det här inte kunde bita på mig.

Det tog mig 75 min att gå min vanliga promenad från jobbet igårkväll. Var tvungen att vila på parkbänk två gånger. Hade problem att stå raklång i duschen och vet inte om det lindrar eller tvärt om att krypa ihop som en liten boll. Försöker att inte kräkas, försöker att inte tänka på jobbiga saker.

Efter att ha varit vaken i princip hela natten, sjukanmälde jag mig från café-jobb. Inte mitt roligaste att sätta andra i svåra situationer så här tidigt på morgonen, men det finns inte en chans i världen att jag hade klarat av uteserveringskånk, diskberg och snäsiga gäster, samtidigt som ett ihopbryt bara är ett par kanelbullar bort.

Nej. Idag tar jag hand om den här tjejen. Förhoppningsvis förstör inte det här hela min vecka. Ger det den tid det behöver, för lär jag mig inte nu- lär jag mig aldrig.

Så hörrni. Sluta stressa I N N A N kroppen säger ifrån.

laddar det som laddas kan

Varenda muskel i kroppen protesterade när alarmet drog av idag. Särskilt de i ögonlocken. Jag är så f r u k t a n s v ä r t trött nu alltså. Hade svårigheter att somna in igår och sist jag slängde getögat på klockan var den närmare 01. Hm. Fyra timmar. Det springer man vanligtvis inga långa distanser på. Det som fick mig att trots allt stiga upp, var vetskapen om att det kommer vara min one and only chanse att bränna (host host, äppelkakan!) den här helgen. Det och morgonens fluff så klart. Tänkte servera mig själv en frukost efter löpning också. Som ett extra dragplåster.
Det som fluffades till idag var fryst banan, physsaliumfrön hasselnötter, chokladprotein och kvarg. Nötigt och gott. Perfekt till kaffet. Nu har jag varit nere i alla de nya påsarna och är så nöjd och glad över att de smakar yum, yum.
När ska hon äta havregrynsgröt igen då...? 
Nej hörrni. Dags att klä sig för den där rundan och ge vad som går av det där jäklarns järnet.

på det igen. och igen. och igen.

Är så himla, himla trött på att jobba nu. Hälften av dagarna har gått, men lovade bort mig för att stanna dygn både fredag och lördag. Övertidspengar med andra ord. Inget jag är bortskämd med precis, då min min tid aldrig räknats som någon övertid. Aldrig. Så vad vorde helgen utan 35 timmars arbete?

Tur man hade lite ork att träffa vän ikväll. Fikade världens antagligen godaste äppelkaka på Nöller, Haga Nygata. Tro mig, jag har testat en del. Snygg var det också. Snälla, testa!

Tänkte knyta mig nu för att orka springa långt i morgon bitti. Lördag kommer gå fetbort träningsmässigt, och förmodligen även söndag. Man toppar inga former genom att ligga på sofflocket och käka äppelkaka inte. Å andra sidan kanske man borde vänta med att slanka till sig tills löven börjar gulna här utanför. Nej. Knappast inte.

ändrade planer

Men äsch. Kunde inte låta bli att dra igenom magen så här på vilans dag.
Passet bestod av fem omgångar tabata intervaller varav den första rak planka på armbågar, den andra sidoplankor och resterande tre av bl a russian twist och benresningar. 5x4 minuter. Magen myser.
Nu väntar fyra km promenad i regn, en stor båtfrukost och nio timmars jobb, innan jag får träffa Marie!

uppe och myser

Råkade visst vakna lite tidigare än planerat. Och ingen tvättkorg ska tas tag i. Och ingen träning ska genomföras. Har lovat både mamma och mina kollegor att inte köra till 150 procent som under förra passet. Kroppen gnydde, och det är inget jag vill vara med om igen. Styka inifrån och ut är målet, och det uppnås uppenbarligen bara om man låter benen slappa och fötterna mysa runt i tjocka sockar ibland. Och hur fint är det inte att vara vaken innan man borde? Bara för att få sitta kvar under täcket med sin kaffekopp och lyssna på när sommarregnet når bladen högst upp på träden utanför fönstret. Och Vakna Med P3-musiken är ju så mysig!

Mest mat och fluff

Hej vad dagarna går. Jag har alldeles för lite tid till att bara vara (läs: gå igenom min bloglovin, svara på mail etc.). Så är livet på en båt. Snart är hälften av dagarna gjorda, och då väntar mysvecka igen.

Det blev en löprunda på 4.5 km i morse. Var himlan seg dock. Motvind i alla riktningar och så gott som död i flåset och benen redan i början av den där längsta uppförsbacken. Attans. Kände mig lite besviken, men bör väl egentligen se det som en utmaning att arbeta på. På gymmet drog jag ett renodlat tricepspass med stång, hantlar, kabelmaskin och bänkar. Var riktigt uttröttad i armarna när jag gick där ifrån, och har darrat en aning vid tyngre lyft på jobbet under dagen. Känner dessutom fortfarande av det där bicepspasset från i måndags morse.

Slevade i mig en skyr innan duschen. Hallon och granatäpplesmak. 5 procent hallon, 5 procent socker. God-god, men ska bli spännande att testa den naturella.

Råkade visst säga till min kollega hur mycket jag uppskattade de där snacksen hon gjorde iordning till oss förra passet. Så på sin lunchrast idag, friterade hon rågbröd, doppade dem i riven vitlök och flingsalt, och rörde ihop en skål med ost-dipp till oss på deck. Det är så gott att det är omöjligt att sluta när man börjat dippa. T U R att jag hade tandborste och tandkräm i ryggan. 



Struntade i middag på båten idag igen. Vill bara äta fluff hela tiden. Försökte gå mitt snabbaste hem, men var långsam. Visserligen är ingen fart snabb nog när man vet att fluff väntar.

Kvällens: Kasein i smaken vanilla ice cream mixat med lite mjölk och jordnötssmör. Ställt i frysen för att svälla under tiden bananslantar stektes i virgin kokosolja. Fluffet mixade jag upp igen innan det bokstavligt talat slukades tillsammans med de varma bananerna och mörk choklad/valnötshack. Gott till döden.

Äsch, ni tror mig snart inte längre. Allt kan inte smaka så gott att det får mig att dö. Men lite så känns det. Har svårt att palla med alla dessa smaksymfonier.

Såg en stor säck havregryn på jobbet innan jag gick av, så kan gissa vad det blir till frukost i morgon. Den käkas alltså till havs. Och nu sova. Natt!

fluffigaste fluffet innan löpning

Ähm. Var det liksom någon där uppe som uppmärksammade mitt aviserande om morgonlöpning? Perfekta vädret stack mig i ögonen när klockan ringde och jag inte riiiiktigt var klar med sovandet. 17, 18, 19 vad trött jag är. Men så megataggad på både löp och styrka att jag mest ville strunt i både frukost och kaffe.

Så fort jag insåg att det nya proteinet stod uppradat framför mig, och redo att mixas till fluff, kom jag ju så klart på andra tankar. Fluff var det tänkt och fluff blev det.

Första gången jag testar kasein och Jesus vad fluffigt det blev. Den här konsistensen är alltså typ 12 frysta hallon, en tsk physsaliumfrön, en skopa vaniljkasein och två (stora) tsk fettfri kvarg. Smaken, oh smaken. Himmel.

Idag har jag en runda i huvudet. Är osäker på sträckan men avslutar med två km uppför. Yup.

Vi hörs när vi hörs hörrni!

weheey nytt whey!

Borde göra det här superdupersnabbt. Alltså, blogga och blogg-läsa. Sovdags om alldeles för få minuter. Morgonen är bokad för både cardio och styrka. Dagen idag fylldes utöver arbete, endast med fem kilometers promenerande med en ryggsäck på ryggen och...

...tre kilo protein i famnen. Vågade mig på ett nytt märke igen, efter att ha blivit lite besviken förra gången jag bytte. Det blev liksom inte riktigt lika gott i havregrynsgröten som mitt gamla.

Har redan testat smaken päronsplitt. Det åkte ner i en fluff, vilket betydde att glassmaskinen fick stiga åt sidan där här kvällen. Som vanligt ville jag bara gråta när skålen var tömd. D Ö R så gott. 

Vad vill jag mer få ur mig då?

Jo. Igårs och idags soundtrack är Water Against The Rocks av Fanny Hamlin (Faye), som för övrigt är så-snygg-och-cool-och-duktig-att-vi-borde-bli-ihop. Önskar mig en snabb house-version som är lika bra som orginalet. Repeat i mitt huvudet fram och tillabaka till hamnen x2.

Föresten. Om ni missat: Det som inte finns på bilder i bloggen, går med stor sannorlikhet att se på instagram där jag går under täckmanteln raindances.

Retro

Ja! En ny vecka. Är sådär glad. Jobbvecka nämligen. Och trötthet på det. Råkade vara uppe liiiite för länge och såg på film med Carro igår. Och så åt vi glass så klart. Hemmagjord. Nyttig.
Kröp upp ur sängen klockan 6 för att rycka i vikter och krama bosu-bollen. På tom mage.
Mamma försöker tjata med mig, går inte att skriva. Hörs sedan!

Brända mandlar?

Man kan inte alltid lyckas. Himla spännande bloggar jag följer, för uppenbarligen märkte jag inte ens att det började osa.

en analyserad kvittering

Frågan kommer ofta upp: Är det inte sviiiiindyrt att äta som du gör?

Svar på det: Jo. Det är därför jag jobbar extra. Eller? Kan inte påstå att jag prioriterar bort andra grejer för att kunna äta gött, så vi får väl se när hamsterhjulet slutar snurra. Det här är kvittot för shopping dagen innan jag går på båten, och alltså äter alla mina måltider ombord.

En ganska så vanlig handling.

Extrapris på skyr- tvungen att testa. En naturell och en hallon/granatäpple. Kan ju säga att ingredienslistan var liiite längre på den smaksatta.

Normalt sett brukar jag heller inte köpa Pink Lady-äpplen då de finns billigare varianter, och de (oftast) inte är odlade i Sverige.

Fyndade dessutom en hel korg med persikor för endast en tia, införskaffade mitt älskade jordnötssmör från Kung Markatta (fick en femma i rabatt) och mina saknade rostade soyabönor.

Dansade mig igenom Maxi till dagens (veckans) soundtrack, och ville gråta lite av smärtorna i vaderna när jag säkert fem kg tyngre skulle klättra upp för backar och trappor på hemvägen.

Den där carbonaran

Ja. Och så hände det helt plötsligt. Jag har svängt ihop en portion pasta till mig själv. Pasta. När åt jag det senast? Brukar ju kolhydratsvägra, men då jag ändå bestämt mig för att vila hela dagen, kunde jag lika gärna trycka i mig lite fett och kolisar samtidigt. Kanske snabbar detta på min återhämtningsprocess?

Som säkert ingen missar, är det en klassisk carbonara som fått stå för "unna-sig-målet". Klassisk till den grad att jag bytt ut bacon mot à la Bacon från hälsans kök. Veggie-style alltså. Första gången jag testar dessa ovo-vegetariska rökta tärningar, och blev positivt överaskad av smaken. Fungerar absolut fint som substitut för fläskigt fläsk. I carbonaran i vilket fall.
Det är inte ofta köttet ersätts med produkter som den här, då de ofta innehåller ganska så mycket skit, och är rätt saftiga till priset. Men. Ibland så! Är du vego och cravar efter en riktig carbonra en dag, bör du definitivt ge à la bacon en chans.

Cravar du en riktig carbonara ska du dessutom genast skrota tanken på att använda äggvita eller matlagningsgrädde i smeten. Inte heller ska du överväga att riva ner något annat än den göttigaste parmesanosten du kan hitta på mejerihyllan. Alltså: äggula, vispgrädde och vällagrad ost. Så det så.

Krämigt till döden.

musik och bananer

God morgon på er. En fin men ytterst sen morgon. Blev väckt av mamma vid 11-tiden. Var hemma och i säng klockan 5 i natt. Hur sjukt känns inte det?

Åt upp min portion med havregrynsgröt och var alltså tvungen att göra ny frukost nu. En fettig omelett på grädde, med smötstekta champinjoner, fylld med avocado och tomat. Och starkt kaffe. Precis vad jag behövde. Kände mig så himlans, himlans bakis när jag vaknade och tänkte att jag borde stanna i sängen hela dagen. Men. Jag är ju inte bakis. Inte alls faktiskt. Och väldigt peppad på träning. Dock värker vaderna så in i bänken, fotlederna och fotryggen pulserar och min blånagel är på väg av, efter att ha blivit stämplad på dansgolvet. Tänker inte uggla hemma hela dagen i vilket fall. Men ska försöka förflytta mig så lite som möjligt. Efter gårdagens långdistans inklusive promenader till och från stan, har satt sina spår på den här tjejen. Någon form av styrketräning hade suttit fint. Och egentligen ett pass yoga.

Så vad sysslade jag med igår? Jo, jag var på Trädgårdsföreningen med min bästa vän för att se på Kent. Precis som vi gjorde för exakt två år sedan när vi umgicks på tumanhand för första gången. Nostalgisk afton med andra ord. Magiskt.

När konserten var slut, och Linda var tvungen att gå hem och sova, fortsatte jag kvällen med Charlotta. Vi började med att besöka Magnus och Magnus bakgård för en öl, och gick sedan vidare till Nef, när danssuget blev för stort. Jag som stoppat i mig alldeles för få kalorier efter löpningen, och fantiserat om frukt redan sedan början av kvällen, blev mer än förtjust när hela nef var fullt av bananklasar. Nef alltså. Vilket ställe. Vilken musik. Vilken publik. Vilken glädje.

Bra kväll.

vilse

Ja ni. Skulle ta en lagom kort och lagom snabb joggingtur till ICA Maxi för att jag inte pallar vara utan jordnötssmör längre. Har gått den tänka rundan innan MEN råkade ta fel håll i en korsning. Hur slutar det här då? Jo, med en liten omväg på nästan åtta kilometer. Sprang de första fem och tänkte jag skulle gå resten av vägen. Dock var tiden knapp, så jag var tvungen att springa och fortsatte alltså en hel mil till med att blanda promenad, långsam jogg och riktig löpning. Fy SATAN vad det känns i kroppen nu. Vaderna värker och svetten har färjat mig vit i ansiktet och på armarna.

Stolt är jag i och för sig. Och nöjd. Det är inte alla som löser 1.5 mil på bakfyllan.

Nu ska jag sätta tänderna i min alldeles färska och alldeles hemmagjorda glass som står och surrar i maskinen. Mer om det sedan.

Föresten. Det blev inget jordnötssmör. Hann inte. Skit också.

transformer

Hej igen vänner. Och Gud, jag hoppas verkligen att vi är vänner, för nu ska jag göra något märkligt. Ett helt inlägg ska dedikeras till en kroppsdel. Inte vilken del av mig som helst. En känslig del. En del som helst är täckt av lager med kläder. Back in the days i vilket fall. De senaste månaderna har det ägnats timmar och åter timmar av arbete med denna del. Och det har betalat sig. Är absolut en bit på vägen och märker stor skilnad.

Ja. Det är magen det snackas om här. Den har pressats till max med extremt få riktiga vilodagar. Självklart är förvandlingen ett resultat av mer än bara situps och plankor. Min livsstil är enormt aktiv(i skrivande stund har har jag rest mig från sängen två gånger på 6 timmar, för att käka - höhö) och kosthållningen är till 95 % hälsosam (i skrivande stund funderar jag över om jag ska käka pasta eller glass till middag - höhö).

Jag har varit och är duktig, men är inte rädd för att göra undantag. Mår inte längre dåligt över deg-ätar-dagar eftersom jag inte är en deg när jag vaknar nästa morgon. Är fortfarande rädd för att göra dåliga val till dåliga vanor, för det är en kamp, det är det.

Men. Emma minus sisådär sju kilo, plus en bra kondis och starka muskler är lika med massor av livsglädje, inspiration och motivation till att fortsätta resa. På väg mot ständigt snurrande mål.

Så. Nu gör jag det. Alltså visar vart jag startade och vart jag befinner mig nu.

Vi börjar i mars. Den 4:e närmare bestämt.

Och de här bilderna är från random dagar i maj.

Här har vi juni.

Och här är juli. Efter en månad av Annies plankutmaning.

Så. Det där var ju inte så farligt. Magar hit och dit bara. Alla har vi magar. Och min favoritmage är rund och sitter på en av mina bästa vänner och innehåller unge. Hur coolt och fint och bra är inte det?

Hej igen!