Nej, ärligt talat. Det här var ingen lätt match. Jag skulle verkligen behöva en vän just nu. Någon som kan berätta för mig i vilken ordning jag levt livet. Någon som kan räcka mig klisterlapparna. Åhh, vad jobbigt det är. Men tänk vad glad jag kommer vara när allt är klart. Då vill jag ju förståss ha en vän att titta i dem med. Tur att Marie bor (haha ja, eller hur!) nära mig.
Jag och mamma diskuterade bögar innan och kom fram till att... -ja, de är nog trevligare. Hon hade hört det på andra håll, min lilla mamma.
Så, är det några män, förutom min käre far, som läser; Se och lär, av dem som ligger åt ett annat håll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar