Grötigt

Utan varken bär eller keso, slinker den ner idag. Mest för att vårdguiden rekomenderar "ren" föda vid magkatarr. För ja, antagligen har jag dragit på mig en släng av det här fenomenet. Helgen har bestått till 120% stress, halvbrakäka och en massa kaffe och cola zero. Har känt mig sliten. Så klart. Men märkte aldrig när kroppens funktioner började stänga ner.
Egentligen är det rätt så skönt att jobba dygn, och därmed sova på båten. Det enda du kan göra efter arbetstid är att äta, se på TV och sova. Du kan ju inte gå någonstans. Dessvärre har jag fortsatt arbeta istället. På raster och efter avslutat pass. Och har det varit tillräckligt ändå? Nej.

Stress i sin renaste och vidrigaste form med andra ord. Och jag som trodde att det här inte kunde bita på mig.

Det tog mig 75 min att gå min vanliga promenad från jobbet igårkväll. Var tvungen att vila på parkbänk två gånger. Hade problem att stå raklång i duschen och vet inte om det lindrar eller tvärt om att krypa ihop som en liten boll. Försöker att inte kräkas, försöker att inte tänka på jobbiga saker.

Efter att ha varit vaken i princip hela natten, sjukanmälde jag mig från café-jobb. Inte mitt roligaste att sätta andra i svåra situationer så här tidigt på morgonen, men det finns inte en chans i världen att jag hade klarat av uteserveringskånk, diskberg och snäsiga gäster, samtidigt som ett ihopbryt bara är ett par kanelbullar bort.

Nej. Idag tar jag hand om den här tjejen. Förhoppningsvis förstör inte det här hela min vecka. Ger det den tid det behöver, för lär jag mig inte nu- lär jag mig aldrig.

Så hörrni. Sluta stressa I N N A N kroppen säger ifrån.

laddar det som laddas kan

Varenda muskel i kroppen protesterade när alarmet drog av idag. Särskilt de i ögonlocken. Jag är så f r u k t a n s v ä r t trött nu alltså. Hade svårigheter att somna in igår och sist jag slängde getögat på klockan var den närmare 01. Hm. Fyra timmar. Det springer man vanligtvis inga långa distanser på. Det som fick mig att trots allt stiga upp, var vetskapen om att det kommer vara min one and only chanse att bränna (host host, äppelkakan!) den här helgen. Det och morgonens fluff så klart. Tänkte servera mig själv en frukost efter löpning också. Som ett extra dragplåster.
Det som fluffades till idag var fryst banan, physsaliumfrön hasselnötter, chokladprotein och kvarg. Nötigt och gott. Perfekt till kaffet. Nu har jag varit nere i alla de nya påsarna och är så nöjd och glad över att de smakar yum, yum.
När ska hon äta havregrynsgröt igen då...? 
Nej hörrni. Dags att klä sig för den där rundan och ge vad som går av det där jäklarns järnet.

på det igen. och igen. och igen.

Är så himla, himla trött på att jobba nu. Hälften av dagarna har gått, men lovade bort mig för att stanna dygn både fredag och lördag. Övertidspengar med andra ord. Inget jag är bortskämd med precis, då min min tid aldrig räknats som någon övertid. Aldrig. Så vad vorde helgen utan 35 timmars arbete?

Tur man hade lite ork att träffa vän ikväll. Fikade världens antagligen godaste äppelkaka på Nöller, Haga Nygata. Tro mig, jag har testat en del. Snygg var det också. Snälla, testa!

Tänkte knyta mig nu för att orka springa långt i morgon bitti. Lördag kommer gå fetbort träningsmässigt, och förmodligen även söndag. Man toppar inga former genom att ligga på sofflocket och käka äppelkaka inte. Å andra sidan kanske man borde vänta med att slanka till sig tills löven börjar gulna här utanför. Nej. Knappast inte.

ändrade planer

Men äsch. Kunde inte låta bli att dra igenom magen så här på vilans dag.
Passet bestod av fem omgångar tabata intervaller varav den första rak planka på armbågar, den andra sidoplankor och resterande tre av bl a russian twist och benresningar. 5x4 minuter. Magen myser.
Nu väntar fyra km promenad i regn, en stor båtfrukost och nio timmars jobb, innan jag får träffa Marie!

uppe och myser

Råkade visst vakna lite tidigare än planerat. Och ingen tvättkorg ska tas tag i. Och ingen träning ska genomföras. Har lovat både mamma och mina kollegor att inte köra till 150 procent som under förra passet. Kroppen gnydde, och det är inget jag vill vara med om igen. Styka inifrån och ut är målet, och det uppnås uppenbarligen bara om man låter benen slappa och fötterna mysa runt i tjocka sockar ibland. Och hur fint är det inte att vara vaken innan man borde? Bara för att få sitta kvar under täcket med sin kaffekopp och lyssna på när sommarregnet når bladen högst upp på träden utanför fönstret. Och Vakna Med P3-musiken är ju så mysig!

Mest mat och fluff

Hej vad dagarna går. Jag har alldeles för lite tid till att bara vara (läs: gå igenom min bloglovin, svara på mail etc.). Så är livet på en båt. Snart är hälften av dagarna gjorda, och då väntar mysvecka igen.

Det blev en löprunda på 4.5 km i morse. Var himlan seg dock. Motvind i alla riktningar och så gott som död i flåset och benen redan i början av den där längsta uppförsbacken. Attans. Kände mig lite besviken, men bör väl egentligen se det som en utmaning att arbeta på. På gymmet drog jag ett renodlat tricepspass med stång, hantlar, kabelmaskin och bänkar. Var riktigt uttröttad i armarna när jag gick där ifrån, och har darrat en aning vid tyngre lyft på jobbet under dagen. Känner dessutom fortfarande av det där bicepspasset från i måndags morse.

Slevade i mig en skyr innan duschen. Hallon och granatäpplesmak. 5 procent hallon, 5 procent socker. God-god, men ska bli spännande att testa den naturella.

Råkade visst säga till min kollega hur mycket jag uppskattade de där snacksen hon gjorde iordning till oss förra passet. Så på sin lunchrast idag, friterade hon rågbröd, doppade dem i riven vitlök och flingsalt, och rörde ihop en skål med ost-dipp till oss på deck. Det är så gott att det är omöjligt att sluta när man börjat dippa. T U R att jag hade tandborste och tandkräm i ryggan. 



Struntade i middag på båten idag igen. Vill bara äta fluff hela tiden. Försökte gå mitt snabbaste hem, men var långsam. Visserligen är ingen fart snabb nog när man vet att fluff väntar.

Kvällens: Kasein i smaken vanilla ice cream mixat med lite mjölk och jordnötssmör. Ställt i frysen för att svälla under tiden bananslantar stektes i virgin kokosolja. Fluffet mixade jag upp igen innan det bokstavligt talat slukades tillsammans med de varma bananerna och mörk choklad/valnötshack. Gott till döden.

Äsch, ni tror mig snart inte längre. Allt kan inte smaka så gott att det får mig att dö. Men lite så känns det. Har svårt att palla med alla dessa smaksymfonier.

Såg en stor säck havregryn på jobbet innan jag gick av, så kan gissa vad det blir till frukost i morgon. Den käkas alltså till havs. Och nu sova. Natt!

fluffigaste fluffet innan löpning

Ähm. Var det liksom någon där uppe som uppmärksammade mitt aviserande om morgonlöpning? Perfekta vädret stack mig i ögonen när klockan ringde och jag inte riiiiktigt var klar med sovandet. 17, 18, 19 vad trött jag är. Men så megataggad på både löp och styrka att jag mest ville strunt i både frukost och kaffe.

Så fort jag insåg att det nya proteinet stod uppradat framför mig, och redo att mixas till fluff, kom jag ju så klart på andra tankar. Fluff var det tänkt och fluff blev det.

Första gången jag testar kasein och Jesus vad fluffigt det blev. Den här konsistensen är alltså typ 12 frysta hallon, en tsk physsaliumfrön, en skopa vaniljkasein och två (stora) tsk fettfri kvarg. Smaken, oh smaken. Himmel.

Idag har jag en runda i huvudet. Är osäker på sträckan men avslutar med två km uppför. Yup.

Vi hörs när vi hörs hörrni!

weheey nytt whey!

Borde göra det här superdupersnabbt. Alltså, blogga och blogg-läsa. Sovdags om alldeles för få minuter. Morgonen är bokad för både cardio och styrka. Dagen idag fylldes utöver arbete, endast med fem kilometers promenerande med en ryggsäck på ryggen och...

...tre kilo protein i famnen. Vågade mig på ett nytt märke igen, efter att ha blivit lite besviken förra gången jag bytte. Det blev liksom inte riktigt lika gott i havregrynsgröten som mitt gamla.

Har redan testat smaken päronsplitt. Det åkte ner i en fluff, vilket betydde att glassmaskinen fick stiga åt sidan där här kvällen. Som vanligt ville jag bara gråta när skålen var tömd. D Ö R så gott. 

Vad vill jag mer få ur mig då?

Jo. Igårs och idags soundtrack är Water Against The Rocks av Fanny Hamlin (Faye), som för övrigt är så-snygg-och-cool-och-duktig-att-vi-borde-bli-ihop. Önskar mig en snabb house-version som är lika bra som orginalet. Repeat i mitt huvudet fram och tillabaka till hamnen x2.

Föresten. Om ni missat: Det som inte finns på bilder i bloggen, går med stor sannorlikhet att se på instagram där jag går under täckmanteln raindances.

Retro

Ja! En ny vecka. Är sådär glad. Jobbvecka nämligen. Och trötthet på det. Råkade vara uppe liiiite för länge och såg på film med Carro igår. Och så åt vi glass så klart. Hemmagjord. Nyttig.
Kröp upp ur sängen klockan 6 för att rycka i vikter och krama bosu-bollen. På tom mage.
Mamma försöker tjata med mig, går inte att skriva. Hörs sedan!

Brända mandlar?

Man kan inte alltid lyckas. Himla spännande bloggar jag följer, för uppenbarligen märkte jag inte ens att det började osa.

en analyserad kvittering

Frågan kommer ofta upp: Är det inte sviiiiindyrt att äta som du gör?

Svar på det: Jo. Det är därför jag jobbar extra. Eller? Kan inte påstå att jag prioriterar bort andra grejer för att kunna äta gött, så vi får väl se när hamsterhjulet slutar snurra. Det här är kvittot för shopping dagen innan jag går på båten, och alltså äter alla mina måltider ombord.

En ganska så vanlig handling.

Extrapris på skyr- tvungen att testa. En naturell och en hallon/granatäpple. Kan ju säga att ingredienslistan var liiite längre på den smaksatta.

Normalt sett brukar jag heller inte köpa Pink Lady-äpplen då de finns billigare varianter, och de (oftast) inte är odlade i Sverige.

Fyndade dessutom en hel korg med persikor för endast en tia, införskaffade mitt älskade jordnötssmör från Kung Markatta (fick en femma i rabatt) och mina saknade rostade soyabönor.

Dansade mig igenom Maxi till dagens (veckans) soundtrack, och ville gråta lite av smärtorna i vaderna när jag säkert fem kg tyngre skulle klättra upp för backar och trappor på hemvägen.

Den där carbonaran

Ja. Och så hände det helt plötsligt. Jag har svängt ihop en portion pasta till mig själv. Pasta. När åt jag det senast? Brukar ju kolhydratsvägra, men då jag ändå bestämt mig för att vila hela dagen, kunde jag lika gärna trycka i mig lite fett och kolisar samtidigt. Kanske snabbar detta på min återhämtningsprocess?

Som säkert ingen missar, är det en klassisk carbonara som fått stå för "unna-sig-målet". Klassisk till den grad att jag bytt ut bacon mot à la Bacon från hälsans kök. Veggie-style alltså. Första gången jag testar dessa ovo-vegetariska rökta tärningar, och blev positivt överaskad av smaken. Fungerar absolut fint som substitut för fläskigt fläsk. I carbonaran i vilket fall.
Det är inte ofta köttet ersätts med produkter som den här, då de ofta innehåller ganska så mycket skit, och är rätt saftiga till priset. Men. Ibland så! Är du vego och cravar efter en riktig carbonra en dag, bör du definitivt ge à la bacon en chans.

Cravar du en riktig carbonara ska du dessutom genast skrota tanken på att använda äggvita eller matlagningsgrädde i smeten. Inte heller ska du överväga att riva ner något annat än den göttigaste parmesanosten du kan hitta på mejerihyllan. Alltså: äggula, vispgrädde och vällagrad ost. Så det så.

Krämigt till döden.

musik och bananer

God morgon på er. En fin men ytterst sen morgon. Blev väckt av mamma vid 11-tiden. Var hemma och i säng klockan 5 i natt. Hur sjukt känns inte det?

Åt upp min portion med havregrynsgröt och var alltså tvungen att göra ny frukost nu. En fettig omelett på grädde, med smötstekta champinjoner, fylld med avocado och tomat. Och starkt kaffe. Precis vad jag behövde. Kände mig så himlans, himlans bakis när jag vaknade och tänkte att jag borde stanna i sängen hela dagen. Men. Jag är ju inte bakis. Inte alls faktiskt. Och väldigt peppad på träning. Dock värker vaderna så in i bänken, fotlederna och fotryggen pulserar och min blånagel är på väg av, efter att ha blivit stämplad på dansgolvet. Tänker inte uggla hemma hela dagen i vilket fall. Men ska försöka förflytta mig så lite som möjligt. Efter gårdagens långdistans inklusive promenader till och från stan, har satt sina spår på den här tjejen. Någon form av styrketräning hade suttit fint. Och egentligen ett pass yoga.

Så vad sysslade jag med igår? Jo, jag var på Trädgårdsföreningen med min bästa vän för att se på Kent. Precis som vi gjorde för exakt två år sedan när vi umgicks på tumanhand för första gången. Nostalgisk afton med andra ord. Magiskt.

När konserten var slut, och Linda var tvungen att gå hem och sova, fortsatte jag kvällen med Charlotta. Vi började med att besöka Magnus och Magnus bakgård för en öl, och gick sedan vidare till Nef, när danssuget blev för stort. Jag som stoppat i mig alldeles för få kalorier efter löpningen, och fantiserat om frukt redan sedan början av kvällen, blev mer än förtjust när hela nef var fullt av bananklasar. Nef alltså. Vilket ställe. Vilken musik. Vilken publik. Vilken glädje.

Bra kväll.

vilse

Ja ni. Skulle ta en lagom kort och lagom snabb joggingtur till ICA Maxi för att jag inte pallar vara utan jordnötssmör längre. Har gått den tänka rundan innan MEN råkade ta fel håll i en korsning. Hur slutar det här då? Jo, med en liten omväg på nästan åtta kilometer. Sprang de första fem och tänkte jag skulle gå resten av vägen. Dock var tiden knapp, så jag var tvungen att springa och fortsatte alltså en hel mil till med att blanda promenad, långsam jogg och riktig löpning. Fy SATAN vad det känns i kroppen nu. Vaderna värker och svetten har färjat mig vit i ansiktet och på armarna.

Stolt är jag i och för sig. Och nöjd. Det är inte alla som löser 1.5 mil på bakfyllan.

Nu ska jag sätta tänderna i min alldeles färska och alldeles hemmagjorda glass som står och surrar i maskinen. Mer om det sedan.

Föresten. Det blev inget jordnötssmör. Hann inte. Skit också.

transformer

Hej igen vänner. Och Gud, jag hoppas verkligen att vi är vänner, för nu ska jag göra något märkligt. Ett helt inlägg ska dedikeras till en kroppsdel. Inte vilken del av mig som helst. En känslig del. En del som helst är täckt av lager med kläder. Back in the days i vilket fall. De senaste månaderna har det ägnats timmar och åter timmar av arbete med denna del. Och det har betalat sig. Är absolut en bit på vägen och märker stor skilnad.

Ja. Det är magen det snackas om här. Den har pressats till max med extremt få riktiga vilodagar. Självklart är förvandlingen ett resultat av mer än bara situps och plankor. Min livsstil är enormt aktiv(i skrivande stund har har jag rest mig från sängen två gånger på 6 timmar, för att käka - höhö) och kosthållningen är till 95 % hälsosam (i skrivande stund funderar jag över om jag ska käka pasta eller glass till middag - höhö).

Jag har varit och är duktig, men är inte rädd för att göra undantag. Mår inte längre dåligt över deg-ätar-dagar eftersom jag inte är en deg när jag vaknar nästa morgon. Är fortfarande rädd för att göra dåliga val till dåliga vanor, för det är en kamp, det är det.

Men. Emma minus sisådär sju kilo, plus en bra kondis och starka muskler är lika med massor av livsglädje, inspiration och motivation till att fortsätta resa. På väg mot ständigt snurrande mål.

Så. Nu gör jag det. Alltså visar vart jag startade och vart jag befinner mig nu.

Vi börjar i mars. Den 4:e närmare bestämt.

Och de här bilderna är från random dagar i maj.

Här har vi juni.

Och här är juli. Efter en månad av Annies plankutmaning.

Så. Det där var ju inte så farligt. Magar hit och dit bara. Alla har vi magar. Och min favoritmage är rund och sitter på en av mina bästa vänner och innehåller unge. Hur coolt och fint och bra är inte det?

Hej igen!

ten days of from-where-i-stand

Jag ger er en explotion av ben och skor. Och ett försök att minnas vart jag var på väg.

När den sjunde arbetade dagen var klar, stod det födelsedagsfest på schemat. Jag var uppklädd och taggad, men paniktrött och helt slut som artist. Hem och sova. Pronto.

Det regnade ungefär varje sekund av mitt besök i Varberg. Men är man hund och pissnödig vill man ut ändå. Vattenfall i pappas stövlar och mammas regnjacka.

Seriöst. Ingen aning. Ser typ alltid ut så här.

Jeansklänning och asics på väg till Linda och chokladbollsmys på balkongen.

Första löpet i nya Nike Free.

 Lunch i Linné med Linda och bombväskan.

BBQ-babe.

Shopping på Guldhedens Hemköp.

Ny träningsoutfit bakom sunkissed-filtret.

Power walk i docs och moccajacka.

Puss!

livet utanför

Igår kväll traskade jag iväg till Linnè för att dricka champagne med Linda. Fjädern i örat dagen till ära. 

Smask, smask och slurp tills vi gick vidare till Järntorget där det blev dans med Monique och finbesök från Wien, natten lång. Och så var det med det.

brösten

Har en massa inlägg planerade i huvudet. Men alldeles för lite tid.
Nyss vart jag på gymmet och bröstade upp mig som ni ser. Eller ser ni inte? Det beror på att jag har satt på mig min nya sport-topp i storlek xs. Japp. Så får det bli när man inte har något att komma med. Förövrigt är hela outfiten ny. Cykelbyxor, gult linne med nät på ryggen, sport-BH och Free. Tom. underbyxorna (haha) är nya. Grymt motiverande. Och grymt skönt att träna i.

Testade en ny variant av planka. Armbågar eller händer på upp-och-nedvänd bosuboll plus knäindrag. Myspys i magen.

Nu snabb-dusch och sedan champagne med Linda.

den andra milen

Ja. Så var det ju den där löpturen som löptes i tisdags. Under helt fel förutsättningar. Igentligen.

Som jag säkert tjatat om hundratusen gånger förut, är jag mitt allra bästa på morgonen, 1.5 timma efter att en portion havregrynsgröt fått smälta i magen. Självklart är jag snabbare i nedförsbackar och uthålligare i medvind. Hur vart det här då?

Klockan var kväll. Magen var full av sötsaker. Vädret var blåsigt (Varberg för satan!) och nedförsbackarna var få. Mina gamla asics var trasiga och nötta. Mina hörlurar låg hemma på hallbordet. Men. Vi hade bestämt oss.

På lördag springer Robin Varbergsloppet som är en mil, och rundan skulle testas. Under timman var målet, och under timman det blev. Vi pratade och skämtade oss igenom hela turen och var himla lyckliga när vi kom i mål.

Tror nästa mål blir att öka på distansen. Snabbare vet jag inte hur man blir.

Är medveten om att jag pratar milen som om det var något revolutionerande. För mig är det på det viset också. Har alltid velat springa, men inte trott det var möjligt. "Somliga föds till löpare". Men äsch. Jag kan kuta lika bra som andra. Det är inte alltid lätt. Det är inte alltid roligt. Men känslan efteråt, när man legat någonstans mellan 90-95% av maxpulsen i nästan en timma, den är oslagbar.

Okej, nu blev det nästan blödigt det här. Tja!

saker jag gjort

Hej snuttisar! Nja. Jag har inte heller under den här torkan trillat av pinnen. Om det var svårt att hinna med bloggen under båt-arbetsvecka och träningshysteri, ja då har den här "lediga" veckan varit ännu knepigare. Med en bloglovin-lista på över 100 olästa inlägg och min egen lilla enhörning så gott som orörd de senaste dagarna, har jag en del att ta igen. Men ingen fara, det här är ju vad jag älskar. Läsa och skriva.

Vad jag har haft för mig som varit så jäklarns tidskrävande då?

• I måndags besökte jag Varberg för diverse frukost/lunch/middagsdater.
• I tisdags löpte jag min andra mil (tänker mig ett separat inlägg för den, då det var awesome!).
• I onsdags bänkade jag mig på bibli för att läsa noveller om regn och äta proteinbar. 

• Och så har jag kokat kaffe och bakat cheese cake på cafét.
• Dödat ungefär varenda muskel i ryggen på gymmet (samt varit där en dag och inte vågat pilla på vikterna för att killarna som stod bredvid dem såg alldeles för starka ut så jag var tvungen att gå där ifrån med svansen mellan benen och mådde katastrofdåligt hela kvällen för att jag kände mig töntig och svag och tjock och ångrade mig för att jag egentligen vet att jag är cool och ganska så stark och fit men kunde inte gå tillbaka för klockan var redan för mycket och gymmet ville stänga och jag hade smörjat in mig med body butter som luktar kokos)
• Lyssnat på Niki And The Dove jättehögt efter jobbet och ändå kunnat somna.

• Träffat Maria på stan och druckit en massa tryck, ätit macka med tofu och pratat om sådant vi borde pratat om för typ fyra månader sedan.
• Träffat Marie på stan och druckit massa öl och pratat om viktiga saker såsom vad vi skulle göra ifall vi idag hade vaknat upp som varandra.

Hm. Saftigt med uppdatering va?

Sitter nu med två koppar kaffe i magen och snurrig och ivrig som ett litet djur. Ingen frukost. Hur kan jag hoppa över dagens bästaste måltid? Jo, för att jag stoppade i mig den när jag kom hem i natt. Valnötssmoothie och varm ostmacka på kraftbröd. Och om bara någon (kanske lite för lång) stund ska jag träffa mamma för lunch. Hur gott kommer det bli att hugga in på Briggen-salladen idag då?

Sedan vill jag igentligen traska runt lite i affärer. Med ett påfyllt kontokort, känns det lite mera spännande. Skulle ju köpa mina Free när första lönen kom, men kunde inte hålla mig tills dess, och naggade på sparpengarna i ställer. Det betyder att första lönen är öppen för förslag. Eller?

Nu skulle jag haft lillasyster Vanja här. Hon vet hur man spenderar.