Sidor

söndag 16 oktober 2011

sparris under stålhättan

Finlördag ftw. Fick mig en mysig sovmorgon innan jag och mamma tog bilen till IKEA för att handla sängben. Lyckades dessutom flörta till mig lite bestick och en pannkakslunch. Mamma-tid är bästa-tid.

När huvudet inte klarade av fler skrikande barn, lockande sängar och kundvagnshets, tog jag min tunga väska och satte mig på fyran mot världens bästa Monique. Franskt kaffe med hennes mansvänner hann vi med innan vi besökt Focus sjukt målinriktade. Vi skulle ju laga...
.
...risotto. Ungefär världens bästa maträtt med kantareller, sparris och massa, massa parmesan. Dör. Vill äta igen. Och då har jag precis tryckt jordnötsbiffar med mammas råstekta potatis och grönpepparsås.


Proppismätta och öl-glada snörde vi på oss stålkängor och traskade i väg till Trädgårn för att avnjuta en Dia Psalma-konsert. Röjigt. Typ. Och bra. Himla mycket glatt. Ännu lite gladare blev vi när oljepengarna ville dricka whiskeyshots. Hej vad det gick! Den tog oss ända till favoriten Yaki Daa där vi inte rökte cigaretter i fönstret på femte våning. Dock blev suget efter kall risotto för stort tillslut, så vi gav med oss och gick hem och mölade ner lite till innan vi slocknade under varsitt täcke med doft av svart familj.


Just nu tycker jag att det är väldigt bra. Det mesta. Jag är nöjd med att inte jobba när jag har bakishuvud. Jag är nöjd med att i stället få vandra omkring i fleecetröja, tända värmeljus, äta tjock vaniljyoghurt och lyssna på Martha Wainwright. Jag är nöjd med att bo hos min familj. Och att vara godkänd på första delkursen.


Och nu vill jag egentligen sova på min nya fake-tempurkudde men får lov att hålla mig vaken till första avsnittet av Pan Am. I morgon börjar andra veckan av perspektiv. Flådigt!





lördag 15 oktober 2011

One Day


Alltså... AJ! För att kommentera filmen One Day lite kort: VERKLIKEN BRA! Strunta i freaky recentioner. Jag ville kräkas och gråta i 20 minuter och om inte det är att bli berörd, så vet jag inte. Dålig smak eller inte, jag gillar den. Och Anne Hathaway är dubbelsnygg...

...dock inte lika snygg som min favorittjej. Efter filmen käkade jag och Linda ägg så gott vi kunde. Och kollade på nakna män på sadsmuseet och försökte köpa 10-kr-böcker på stadsbiblioteket.

Finaste finfinfinfredag.

torsdag 13 oktober 2011

polaroidigt








Och när jag inte leker med min nya iPhone-app, färgar ögonbrynen, lockar håret eller målar naglarna - då försöker jag förstå mig på det kategoriska imperativet.

Kan ni gissa hur mycket jag försår?
Skitupptagen tjej.

det hänger på vädret


Är sjukt på G idag. Det är typ världens finaste och skönaste väder och jag, Erica och Azta har redan startat dagen med långsam power walk på strandpromenaden. Det är sådana här dagar man uppskattar Varberg. På riktigt. Det är en jäkligt fin stad att kolla på.
Azta är uppenbarligen också jäkligt nice att kolla på. Det är ofta folk faller som stenar för hennes charm. Min gullegris.

Idag hade jag tänkt att skriva min sista tenta på MORIA-delkursen. Det blir en om Kant den här gången. Spännande! Men först blir det lunchmediation på Beas Hälsocenter. Lyckliga dag!

onsdag 12 oktober 2011

ny form

Om det här inlägget aldrig skulle bli publicerat, betyder förmodligen det att jag kvävts. Sitter (läs: ligger) i sängen och försöker tänja ut mina nya byxor. "Den här storleken ska du ha, ABSOLUT inte större!" Känns lite som att ha blivit svald av en anakonda. Eller ja, sannorlikheten att det skulle vara bekvämare på insidan av en orm är ganska så mycket större än att jag någonsin kommer kunna ta ett normalt andetag i de här brallorna. Tur är det väl i alla fall att jag är snygg i dem. Jag kommer inte dö med hela smörpaketet sålt så att säga.

Dessutom har jag löst jeansjackeproblemet idag. Är liksom lite oövervinnerlig denna onsdag.

Och för att inte bara uttrycka ytligheter - pepp för att det är sjukt mycket sol och pepp för jag vill börja skriva en tenta jag inte ens vet vad den ska vara om än. Men det hade varit så himla skönt att bara kunna fokusera på att fira helg när det väl blir helg.

tisdag 11 oktober 2011

Kanelbullekungarna

För att jag inte ska glömma av världens förmodligen bästa kanelbullerecept (och för att jag inte kan fokusera på hemtentan när grannarna dammsuger och hunden skäller sönder strupen), får det en hedersplats här i bloggen.



Degen:
5 dl mjölk

150 g smör

1 pkt jäst för söta degar

2 dl strösocker

1 tsk salt

1 tsk mald (mortlad blir ju så klart allra bäst!) kardemumma

150 g kesella

16 dl manitoba cream (ni vet det där väldresserade vetemjölet)

1 ägg


Fyllning:
250 g smör (riktigt!)

3 msk kanel

2 dl strösocker

1 msk vaniljsocker (äkta, inget syntetiskt studentbudget-skit)
Höfta och överdriv gärna med all fyllning. Det gör inget om det rinner ut när bullarna bakas.


Topping(?):

1 ägg

1 msk mjölk

pärlsocker


Som ni vet straffar det sig ganska så rejält när man försöker fuska och använda margarin i stället för smör. Så var smarta och gör inte det är ni snälla. Annars vet väl alla hur man går till väga?


Och föresten, var vänliga och skjut mig om jag skulle få för mig att baka någonting annat, någonsin igen. I morgon äter jag sallad. Punkt.

morgonsupen

Då ska vi se om fjärde dagen av perspektiv serveras på menyn. Om inte, hade det känts lite snopet. Jag har börjat vänja mig vid att allt känns logiskt och infaller av en anledning.

Har redan startat dagen. Det gjorde jag med buller och bong. Puncsch på havregrynsgröten! Märkligt? Mhja. Blåbärssylt med punsch låter inte lika hard rock. Gött var det!

Denna föreläsningsfria dag tänker jag börja med att morgonpromenera med Erica och Azta. Sedan är det väl meningen att jag ska skriva klart min tenta om Hume och börja läsa om någon annan tänkande snubbe.

lördag 8 oktober 2011

låter det rinna

Vilken mysig morgon det har varit hittills. Utvilad och sömnpluffsig i ansiktet gick jag upp för en kopp kaffe med mamma och pappa. Så fort de åkte in till stan, satte jag mig till rätta i vardagsrummet för att börja plugga. Telefonkatalogen har fått sällskap av superboken och det känns som att många pusselbitar börjar falla på plats. Skönt är väl det när tenta nummer tre har gjort sig till känna. Den här gången står valet mellan Hobbes/Locke och Hume och då jag läst om Hume sist och (hör och häpna) förstår honom minst, faller mitt val på honom. Moget. Modigt.
Skulle vilja likna mina funderingar över nonkognetivism med ett garnnystan, utsatt för katthyss. Till och med efter att jag dragit en wikipedia. Min anteckningsbok börjar mest att likna ett uppslagsverk över filosofibegrepp och jag känner mig inte skyldig till författarskapet.

Tror jag ger mig ut på en promenad i hösten om ett tag. För att pausa och lyssna på radio. Har haft otur de senaste gångerna jag haft p3 i öronen på lördagarna, då jag alltid lyckats pricka in "spel-programmet". Kan inte tänka mig något tråkigare.

I kväll får jag besök av tjejligan. Kalas!

fredag 7 oktober 2011

fem månader kvar till start


Avbruten, nedbruten. Tuggad och svald. Och så var det sol idag, efter regnet alltså. Bästa av två världar.

torsdag 6 oktober 2011

kväll blir morgon

Det kändes som jag hade all tid i världen för att uträtta mina punkter på gårdagens lista. Vad hann jag egentligen? Baka så klart. Det var dock inte fy skam. Kakan blev gottig och också en uppfyld önskan av det okända slaget.
Finfint att träffa Monique och laga vår specialite. Bröd av valfri sort med fyllning av valfri sort. Just igår blev det chiabattabröd med soltorkade tomater fyllt med falafel, diverse grönsaker och vitlökssås à la Monique.

Till det obligatoriska alafapetspelandet blev det pepparmintste och äppekaka med vaniljsås.

Päronen mina struntade i lappen och tog sig varsin rejäl bit när de kom hem från jobbet. Fint. Igår förtjänade alla något gott.

Dagen idag är ju hur blöt som helst. Vad hände? Vem gav himlen så mycket vatten att slösa över våra huvuden? Som tur var han jag ut med dogge innan skyfallet startade. Är lycklig som Satan över att jag ska få vara inne hela dagen. Har ju fortfarande en hel del att göra. Är dessutom riktigt sugen på nästa kapitel i kursboken.

onsdag 5 oktober 2011

det blir vad man gör det till


En av tre kanelisar jag tryckte i mig igår. Alla smakade typ FANTASTISKT. Satan!

Min höstförkylning har eskalerat kraftigt under natten. Eller? Nej. Huvud, näsa, hals har nog bara inte kommit igång än. Trist. Dagen känns dock ändå ljus, även om det just nu är ganska stor brist på ljus i form av avsaknaden på sol-himmel.

Dagen är ledig (läs: föreläsningsfri) bortsett från en träff med mentorsgruppen på eftermiddagen. Andra tentan skickades in igår och det känns väl ungefär mest underbart. Borta ur skallen.

Två fria dagar ligger för mina fötter. Idag borde jag hinna med att:
putsa skor
måla naglarna
baka något av äpplena jag plockade i Nadjas trädgård
fixa lite på mitt rum (glöm för Guds skull inte att vattna blommorna!)
spela alfapet och dricka te med Monique.

Nu är frukosten tuggad och svald och det är alltså dags att ta tag i det här som kommer att göra min dag en himla massa trivsam!

tisdag 4 oktober 2011

en slags lyckodag

För andra gången i mitt liv äter jag ett perfekt ägg. Medium-rare. Wow alltså! I en spenatsoppa dessutom. När ska jag börja utnyttja situationen av att leva på mina föräldrar och börja laga lyxmiddagar? Snart är det ju försent. Men det ska SÅ bli värt att käka havregrynsgröt dagens alla mål.

Det har varit en bra dag. En bra och solig dag. Jag känner mig i fas med tiden och inte stressad. Och detta till trots att jag har en tenta att skicka in i kväll.

Det var skönt att långfika bulle med Nadja, i stället för att kura i soffhörnet med kursboken, som jag tycks ha gjort de senaste kvällarna. Den kommer jag kela tillräckligt med under morgondagen tänker jag. Dumt dock att jag dragit på mig en sådandär töntförkylning som bara existerar tillräckligt mycket för att irritera (bortfallande gymbesök etc.).
Vill egentligen inte finna mig i att min aktivitetsnivå är lika med noll just nu. Skitperiod ur hälsosynpunkt.

Och nu vill jag äta min tredje kanelbulle för den här dagen. Punkt.

måndag 3 oktober 2011

come what may

Efter en omelettig lunch och ett par koppar kaffe är det dags att ta sig an lite mera kurslitteratur. Trodde ju jag. I stället tar jag tag i de där framtidsplanerna jag satte åt sidan igår. Varför fokusera på ett nu när ett snart ändå blir ett nu snart. Ingen tid att förlora. Borde dessutom beställa lite mer kurslitteratur till mitt nu, skriva en inköpslista (både för veckan och mitt nya hem), rota lite i flyttlådorna, översätta svenska tankar till engelska, och ta en power nap. Men äsch. Det som sker det sker, eller vad var det vi fick lära oss på dagens föreläsning?

söndag 2 oktober 2011

tjock och fnissig



Tjej i pizzakoma. Vill egentligen dö litegranna, men har inte tid med det just nu. Bör läsa 60 sidor i Western Ethics och bör redogöra för Platons analogi om rättrådighet.


Mest av allt vill jag spela fotboll och skriva framtidslistor. Antar att jag får skjuta på den sistnämnda önskningen något. Egentligen stod fortsatta studietankar på schemat inför kvällen, men hej och hå - lackar i planeringen. Detta till trots att jag har ägnat hela dagen åt att plugga. It's a never ending story.


Som någon slags tröst gentemot detta är väl ändå att jag finner en liten del njutning av att läsa. Om man ändå kunde bli lite smartare på köpet.

...och som varje gång jag bloggar, upptäcker jag efter ett tag att allting låter trist. Återkommer när jag funnit total lycka eller lärt mig bemästra konsten att illusionera.

torsdag 22 september 2011

ny energi

Har en snusande hund vid mina fötter. Hon var nästan tröttare än mig på morgonpromenaden. Vi avverkade i alla fall 5.66 km på 55 minuter tillsammans. Kaffe, äggmacka och verum hälsogegga på det, och jag är redo att smyga bort till gymmet. Något jag inte alls hade planerat för den här dagen. Undrar om det fina höstvädret har något att göra med detta. Sol och en helt okej nattsömn.

Det blev redigt med tentaskrivande under min innomhusgårdag, så jag tänker unna lite tid åt min kropp idag. Som för övrigt behöver bränna bort 7.8 överflödiga kilon. Dags att pumpa poddisen med peppmusik. En timmas förbränning? Ja, vi satsar!

Och hur mycket jag än vill, är detta trista inlägg det ända jag kan åstadkomma. Sorry!

tisdag 20 september 2011

vilsna vårfåglar

Den här morgonen är jag tacksam över att målarna faktiskt blev klara med att måla vår fasad under gårdagen. Jag är också glad över att det var uppehåll och till och med lite sol under min 45 minuter långa morgonpromenad. Snabb och svettig. Duschen efteråt kändes som ett förstapris. Likaså gröten som gjort mig sådär mätt som den alltid gjorde förr i tiden. En svällande deg längst ner i magen.

Idag är sista föreläsningen på den här delkursen. Det känns mest bra för att jag är himla nyfiken på nästa. Det här med att skriva tenta lägger vi i en annan kategori. Kategorin som borde förvaras bakom låsta galler. Hjälp. Verkligen.

Vi får väl se vart den här dagen tar mig. Det finns en fin känsla.

måndag 19 september 2011

from the ground



Äntligen är det den nya veckan. Måndag.
Här sitter man och petar bort skiten under naglarna och undrar varför det är så in i bänken svårt att sova när man egentligen är som tröttast. För att vara vänlig mot min egen kropp tillät jag mig själv att somna innan kl 11 och hade som mål att sussa fram till 8...


...Nej. Det lyckades jag inte med. Nu har vi i alla fall promenerat 45 minuter, 4.8 km och ätit hälsofil till frukost. Det är dags att bli snäll mot magen.


Ingen stress. Ingen alls.
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP - dags att skriva min första tenta.

onsdag 14 september 2011

resans dag



Äntligen, äntligen är jag både student och icke hemlös.


Och snart är jag o-hungrig också. O-köttig kålpudding står i ugnen.


Fin dag. Men jobbig. Det var tungt på gymmet. Virrade runt i drygt en halvtimma innan jag bestämde mig för att gå power walk med Azta i stället. Fick ryckt lite i några bröstmaskiner i alla fall. Och - det - känns. Ha!
Sedan har jag mest åkt tåg, vagn och buss hela dagen. Och löst sådana där grejer som gnager på en, innan man riktigt tagit tag.

jag ville inte motstå

Med hänsyn till att inte avbryta söta drömmar, valde jag att när klockan ringde, fortsätta min nattsömn ytterligare en timma. Där med blev tidsperioden för mitt sovande ganska exakt åtta timmar.
Efter att ha hängt med Magda en eftermiddag, bestämde jag mig för att testa det här med sjutimmars-nätter. Tydligen är det efter en sådan natt som man kan utnyttja maximalt av hjärnan. (Och vem skulle ha något emot en maxad hjärna!?) Jag vet inte vart idén kommer från, eller vilken forskning som ligger bakom.
Självklart ger vi metoden en chans i alla fall. Kanske är längtan till jämnlik intelligens med mina kurskamrater något större än vad jag själv trodde i början? Kanske har jag helt enkelt inte tid och ro för att ta mig igenom en åttatimmars-svensson-natt. Skönhetssömn är väl till för fula?

Den här tidiga morgonen med storm utanför fönstret, fick dock ta ett steg åt sidan och släppa fram mina spännande drömmar i ett sovande tillstånd. Inget dumt beslut tänker jag nu. Förutom att rutinen och regelbundenheten i mitt sömnschema rubbas något, tror jag inte att den här dagen skadas nämnvärt av en extra timma med huvudet på kudden. Och hjärnan, den får väl lunka lite bakom under dagens äventyr i så fall.

Nog om detta.
Magen är nu full av varm gröt och skummigt kaffe. P3 morgonpasset går på för fullt och jag kunde inte hålla mig från att skriva lite i min egen blogg, efter att ha läst klart bloglovin-listan.

Just nu är det mycket argumentationsteknik i mitt huvud. En stor del av resterande plats i skallen, är fylld av än mer praktiska ting som utrensning (läs:städning), bygga-bo och kost.

För att bena ur begreppen en aning kan jag berätta att jag nu bestämt mig för att ta tag i att det blir en någorlunda ordning i det nuvarande hemmet. Med andra ord: Jag försöker få oss, att med en gemensam kraftansträngning, slänga precis allting från golv till yttertak, som vi inte behöver och aldrig kommer behöva. Ingen lätt match må jag säga. Speciellt inte med ett par heltisarbetande föräldrar och mig själv som halvvirrig, tankspridd och naiv officer. Med det ska gå. En dag river vi muren. Yeeah!

Vad det gäller bobyggandet är det en ända röra just nu. Jag behöver X för att kunna göra X för att tillslut kunna göra Y.

Som vanligt försöker jag skaffa mig en någorlunda sund inställning till käk. Lättare sagt än gjort. Under alldeles för lång tid har jag stoppat i mig sådant jag inte är i behov av, vid helt fel tillfällen. Konstant småätning. Och visst skulle det bli lättare när man slutade umgås med cafékakor och lattes dagarna långa? Det var då man skulle finna sig i att ha en normal relation till måltider. Dit är jag i och för sig också på väg. Ingen diet och ingen svält och definitivt ingen överätning.

Och mitt i allt detta knör jag in mina vänner. Mina uppblåsbara armkuddar. Tack för att jag får fortästta flyta.

Satan i gatan vilken jäkla blogg-confession. Varför inte dela med mig av dagsstatusen också?

Nu - gym
Sen - göteborg - GU-kort, Lägenhetskontrakt och skaffa ny dödsbok
Sensen - filmmys hos Erica

fredag 9 september 2011

totalt jäkla värdelös

Dubbelt så starkt kaffe rinner ner i min strupe. Dubbelt så starkt som vad? Som vanligt? Dubbelstarkt hur som helst. Och dagens första kaffe dessutom.
Under natten drömde jag om min älskade kaffekokare. Ja, egentligen inte om den. Utan om vart den ska placeras i mitt nya hem. Det finns liksom ingen naturlig plats att ställa den på i en lägenhet där rum, kök och badrum trängs på 18 kvadrat. Men vad satan!? Problemet är orelevant och står i skuggan till det faktum att jag är gladgladglad över att ha fått ett hem. Ett eget hem. Mitt som in i bänken!
Mer om det vid något annat tillfälle.

Det som förut var svårt och komplicerat är om nu ännu lite krångligare. Det handlar om att analysera. Att ha en åsikt och att ha rätt. Att argumentera inte bara inom sig själv, utan även retoriskt med andra. Blä. Det är nu jag hittar mig själv ihopkrupen under sängen. I en kurragömmalek där målet är att aldrig någonsin bli funnen.
Det var ju liksom redan knökfullt där uppe. Att stuva in ens en liten gnutta realistiskt tänkande kändes som en omöjlighet. M e n. Det gick. Japp. Det gick faktiskt. Dessvärre resulterade det inte i förlust av redan tänkta tankar. Men dit är jag på väg. I tell you!

Och nu märker jag att jag inte alls kan få fram någon korrekt data av det här.