Dubbelt så starkt kaffe rinner ner i min strupe. Dubbelt så starkt som vad? Som vanligt? Dubbelstarkt hur som helst. Och dagens första kaffe dessutom.
Under natten drömde jag om min älskade kaffekokare. Ja, egentligen inte om den. Utan om vart den ska placeras i mitt nya hem. Det finns liksom ingen naturlig plats att ställa den på i en lägenhet där rum, kök och badrum trängs på 18 kvadrat. Men vad satan!? Problemet är orelevant och står i skuggan till det faktum att jag är gladgladglad över att ha fått ett hem. Ett eget hem. Mitt som in i bänken!
Mer om det vid något annat tillfälle.
Det som förut var svårt och komplicerat är om nu ännu lite krångligare. Det handlar om att analysera. Att ha en åsikt och att ha rätt. Att argumentera inte bara inom sig själv, utan även retoriskt med andra. Blä. Det är nu jag hittar mig själv ihopkrupen under sängen. I en kurragömmalek där målet är att aldrig någonsin bli funnen.
Det var ju liksom redan knökfullt där uppe. Att stuva in ens en liten gnutta realistiskt tänkande kändes som en omöjlighet. M e n. Det gick. Japp. Det gick faktiskt. Dessvärre resulterade det inte i förlust av redan tänkta tankar. Men dit är jag på väg. I tell you!
Och nu märker jag att jag inte alls kan få fram någon korrekt data av det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar