Because Jesus did die on Christmas right?

Världens bästa Marie à paris kom och beskökte mig igår. Vi pratade sommar, framtid och åt underbart god kinesisk mat, lagad av DJ så klart. Sedan körde vi några rejs på Mario Cart, innan vi gick en promenad på vallarna i solnedgången. Jag blev ditlurad. Kallt och halt, men ack så trevligt. Innan min vän begav sig hemåt igen, såg vi ett avsnitt av Project Runway tillsammans.

Tack Marie för att du målade min dag.

Jag brukar inte skriva om natten, men jag känner mig tvungen att dela med mig av min dröm. Nej, det gör jag inte alls.

Monstret och jag har målat ägg idag. Visst är vi duktiga! Tack Mamma, för äggvästarna!

stupidhorse

Varför är det så fruktansvärt att inte veta vad man vill göra med sin framtid? Det blir ju ändå aldrig som man tänkt sig. Jag är extremt nervös för att välja fel, ångra mig eller inte hinna med.
Det får nog bli häst. Vilken utbildning går man för det?

I need to stop being happy for nothing

Någonting har hänt med mig. Jag känner att jag vill "unna mig" att stanna inne hela tiden. Jag ligger i min säng och vilar, då jag precis sovit i en 8-timmarsperiod. Jag målar naglarna, bäddar rent, städar och fixar. Läser böcker, organiserar, funderar, allting bara för att slippa gå ut. Jag blev till och med riktigt upprörd när Zoë strukit allt i korgen, och inte lämat så mycket som en liten näsduk åt mig. Vad håller jag på med? Jag gillar ju att ha saker att göra. Dessutom behöver jag en ny uppsättning med kolsyrade vattenflaskor. Okej, jag skyller mina skulder på att jag har blödande hälar och ett regnmoln ovanför huvudet.
Borde jag kanske ta mig upp från golvet nu och läsa igenom mina bloggar?

morning

Uppe och hoppade klockan 07 idag. En onsdag. Typiskt. Zoë hade tid hos läkaren och DJ hängde på. Klart man ställer upp.
På vägen till skolan ramlade Monstret framstupa när hon sprang. På vägen tillbaka rusade hon in i en lyktstolpe. Hur dum får man vara?

scary time

Jag glömde berätta om min extremt tidsinställda hjärna förut. 06.45 är min klockradio planerad att börja tjuta. Det är inte ofta den får chansen, då jag nästan alltid vaknar cirka två minuter innan. Den här morgonen vaknade jag klockan 06.45 med ansiktet vänt mot klockan. Den ringde inte, men jag var vagen ändå. Konstigt tyckte jag, men självklart tacksam över att jag inte hade vaknat 07.45 istället, som den faktiskt var inställd på.

Det här är vad jag vill mest av allt just idag: Åka hem till Varberg och ge Erica en stor grattiskram. Det är inte alla som blir fastrar i en april. När jag ändå är hemma så hade jag pussat av all päls på Azta. Gud vad jag saknar henne. Jag saknar henne så jag mår illa ner i tårna.
Eftersom Shams är hemma, hade jag tvingat med henne ut på en promenad bland vitsipporna och pratat. På riktigt.

In i dimman igen, här luktar det pingstliljor...


De klädda galgarna jag snackade om. Söta va?

oranges

För att få min dag lite gladare, har jag bakat. Jag har bakat apelsinkaka. Mest för att vi har en hel låda apelsiner stående här. Jag har på något mystiskt sätt blivit av med mitt sug för apelsiner, som så ofta gjorde sig uppmärksammad. Inte en "dagen efter" utan apelsinjuice liksom. Bäst av allt var ju ändå färskpressad. Jag dricker aldrig djuice nu mera. Kan det bero på att jag förknippar det med ett slött huvud? Kakan blev i alla fall riktigt god (dock inte lika god som smeten).

Jag såg på FB att Marie klarade sitt prov i holländska igår. Jag tycker vi får lyfta på hatten för detta. Det är grymt. Nu ska jag luska ut en idé på någon god smörgåstårta att bjuda på. Vi bestämde nämnligen för månader sedan att om hon klarade provet, skulle vi äta smörgåstårta på hennes lilla uteplats. Så det ska vi göra. Undrar om i morgon är en passande dag?

Bilden längst ner föreställer påskharen som jag gjorde igår. Skulle kunna lägga in bilder på barnens också, men dom var inte lika snygga!

bad for me

Jag mår fruktansvärt illa. För en stund sedan gjorde jag gröt av något gryn jag köpte för ett tag sedan. Den blev helt okej faktiskt, men nu känns det som den sväller i magen. Jag är en fågel som lyckats få sig ris, bröllopsris.
Dagen är grå. Jag vet inte hur det kommer sig, men grå är den.
Har jag diskuterat mitt tålamod innan? Jag har gått omkring i tron om att det förbättrats. Vilket inte hade varit så konstigt, när ens dagliga syssla är att ta hand om Monstret. Nu har jag en annan idé om saken. Mitt tålamod står kvar på exakt samma ruta som det befann sig på när jag lämnade Sverige. Monstret är helt enkelt bara för extrem. Tur att jag hade ett sådant bra tålamod innan jag for.
Fy satan i gatan vad svullet det blev här helt plötsligt. Min biafra-mage tycker synd om sig själv, och det gör jag också. Om jag skulle sluta uppdatera min blogg efter det här inlägget, vet ni vad det beror på. En gröt tog död på mig!
Aaaaj!

my words

Jag är tom, det är därför. Jepp, det är därför.
Min dag har sett ut som följer;
-Cykeltur till skolan. Tanken bakom var att jag behöver all vardagsmotion jag kan få, när jag inte kan springa runt. Har fortfarande ont i hälarna. Trist.
-Strök och kollade Skins.
-Gjorde köttbullar och prinsess-pasta till mig och Monstret. Smakade precis som i Sveeden.
-Hämtade hem inte bara en, utan två flickor från skolan.
-Gjorde påskharar av toarullar med mitt tjejgäng. (Bild kommer i morgon.)
-Dammsög och hängde tvätt.
-Strök lite mer.
-Åt Zoës goda Kip Tandoori.
-Flydde upp till mitt rum för att skriva ett blogginlägg.

Vad hände med mig då?

Blogginlägg = klart två timmar senare.

only words

En halvtimma. I en halvtimma har jag försökt ta mig ur min bubbla för att kunna skriva något tilltalande. Jag har vägt hit och dit för att finna ord som speglar mina tankar. Tills nu. Jag kan inte förvandla det här till något svartvitt. Jag kan inte heller se er i ögonen och berätta att jag har legat i min säng hela dagen, trots fint väder, och varit nöjd med det. Kunde jag titta på ert öga, hade jag berättat allt. Allt. Just därför att det inte finns något. Jag hittar ju det inte.

Hade ni haft mitt öga framför er, hade det talat om att jag hänger upp min jacka på kroken när jag kliver innanför dörren till någons hotellrum. Ni hade kunnat se att mina skor står prydligt, så prydligt. Hade ni tittat lite närmare hade ni sett en brun kille med en turkos yogamatta under armen. Han ser inte alls ut som typen.

För att sätta ett avslut på en inledning; Do not kill anybody in Afghanistan. And take care of the puppies.

Do not kill anybody in Afghanistan

niet

Jag fick blogga medan Marie duschar. Snällt va?
Ingen shopping för mig idag inte. Om vi bortser från make up-remover-servetter, nagellack och gummisnoddar. Det slår aldrig fel. Har jag pengar, har jag inget sug. Har jag inga pengar, har jag massor av sug.
Snart ska vi laga lax med spenat. Innan dess fortsätter vi med amaretton och chipsen som ser ut som små katter. Sweet!

morningnight

Det är ingen härlig känsla direkt, att vakna upp flera gåmger under en natt, av kissnödighet. Måste man dessutom trava en lång trappa ner, blir ju inte luften på andra sidan täcker mer lockande. nej, då får man stå ut med att vakna, och vakna igen. För att till sist vara tvungen att gå upp en timma tidigare än vad man hade behövt. Det är sådant man får leva med när man dricker alldeles för mycket kvällen innan.

Vi såg Pearl Harbor i går. Det är väl ungefär allt jag tänker berätta om den filmen. Vi såg den. Punkt.

Idag väntar en liten shoppingrunda i Amsterdam, innan vi åker hem till Marie och lagar mat. I det huset får man alltid laga mat när man kommer på besök. Kul! Efter en förhoppningsvis god middag tänkte vi sätta igång med vårt eget lilla förfestande. Hörs kanske mer från Amstelveen.

Jag har lite svårt att förstå hur fint väder det verkligen har varit idag. T-shirt-varmt! Jag har spenderat nästan varje vaken timme i solen. Pannkakor har jag också gjort, med kanel i. Monstret gillar't skarpt! Vi hann också med en sväng i Heemskerk city center. Där fick jag inhandlat nya galgar. Klädda! Söta! På AH köpte jag vin, färska jordgubbar, blåbär och hallon. Jag gissar på att kassörskan trodde att jag skulle fixa picknick-date. Tjejerna bakom trodde i alla fall att jag var fransyska. De sysslar kanske med picknick-dater i Frankrike?
Jag var inte den ända som var utomhus idag. Heemskerkborna har gått bananas över det här vädret och tagit ledigt från sina arbeten. Tänka sig. Om man ändå kunde ta ledigt från restaurangen när det var bra väder. (Äh, det hade jag inte gjort. Jag saknar ju den så!)
Och så har jag lärt Monstret att cykla också. Så nu kan hon det. Trevligt.

spring

Det är fredag! Inte vilken fredag som helst heller. Idag är det nämnligen exakt tre månader sedan jag först anlände till Holland. Tre månader. Det är sjukt vad tiden går fort när man njuter av tillvaron. I och för sig har tiden alltid rusat ifrån mig. Det sägs ju att den går fortare ju äldre man blir. Mitt liv kommer bli så kort!

Nu är Monstret på sjukhuset. Jag hoppas verkligen att allt är som det ska. Lite orolig får man väl ändå vara som låtsas-mamma.

Emeli

Innan dagens slut vill jag passa på att gratulera min gode vän Emeli som fyller 20 år idag. Underbara underbaring.
Jag hoppas verkligen det var okej att använda den här bilden, då jag tvingats leta två år tillbaka i arkiven.

Jag saknar fem snabba i ICA-tidningen på måndagar, så nu gör jag en för mig själv:

Stockholm - Amsterdam

Köttbit - Sallad

OLW - Karamellkungen

Spårvagn - Buss

Emma-brunett - Emma-blondin

Ni kan ju fundera över era egna svara, och kanske skicka en liten trevlig kommentar. Livet är trist utan kommentarer.

pregnant

Jag vill bara lägga mig på rygg, på en stor öppen gräsmatta, någonstans i solen, och jäsa! Jag är så fruktansvärt mätt, så det finns inte. Det bjöds nämnligen på en himmelskt god sallad till middag. Rucola, rökt kyckling, spenat-tortelini, vitlöksoliver, parmesan, körbärstomater och balsamico i en härlig mix som till en början gjorde magen jublande glad. Nu, så här i efterhand, önskar jag att jag inte hade stoppat i mig den där sista gröna pastan. Jag måste erkänna att jag finner det något problematiskt att sitta vikt över mig själv i min säng och skriva det här inlägget. Allt jag vill är egentligen att ligga utsträckt på den där gräsmattan. Kanske i den där parken på vägen mellan festivalområdet och centrum i Arvika?

Dagen har varit fin. Himlen har varit molnfri. Vinden har varit ljum. Jag har haft på mig min skinnjacka och faktiskt tyckt att det blivit lite för varmt. Jag har tagit av mig min skinnjacka och ändå tyckt att det varit lite för varmt. Förstår ni?! Våren är här. På riktigt för 17! I morgon ska vädret till och med bli ännu bättre.

Vaknar jag i lagom tid (Monstret ska till doktorn med Zoe, så jag har sovmorgon) ska jag ta mig en joggingtur direkt på morgonen. Vet i och för sig inte hur det ska gå till med mina hälar.

spots

Det blev inget ytterligare farande för min del. En bok i solskenet gjorde susen i påsen för min del. Nästan en timma spenderade jag på en alldeles för liten gunga på baksidan. Fyra lager tröjor och en par brills höll mig sällskap, innan Monstret och Zoe hittade mig. Då blev vi helt plötsligt en liten soldiggargrupp i trädgården. En annan grupp som gjort sig påmind är den som flyttar in på min näsa när det börjar våras för vår. Mina fräknar är tillbaka! Tänk vad två timmar i solsken kan göra en lycklig!

dilemma

Visst är det läskigt med fjärrkontakt. När man tänker samma tanke som någon annan.
Här sitter jag med mobilen melland fingrarna och har precis textat in "Sover du än eller ä...", när det klickar till och vibrerar lite lätt. "Jag vaknade precis till liv." Varför över huvud taget besvära sig med att föra ett samtal, när allt du behöver göra är att tänka?

Hur som helst; Marie är sjuk. För sjuk för att göra något. För sjuk för att träffas. Jag som hade lovat henne att gå så långt jag orkade, om så skulle vara fallet. Men här sitter jag med två bultande blåsor på hälarna, och kan knappt få på mig ett par skor (om jag skulle testa, är jag säker på att det skulle göra ont").
Jag har precis fått lön, och jag kan lova er att det kliar redigt i fingrarna. H&M har fått in en bikini som jag redan känner ömma moderskänslor för. Dessutom har solen letat sig igenom det tjocka lagret av pyttesmå vattendroppar, och det är nu strålande väder på utsidan. På insidan också i och för sig, men jag måste medge att utsidan är sidan som kallar mest för tillfället. Kanske jag borde ta cykeln till Beverwijk? Borde. Nej, borde borde jag inte. Jag borde spara mina pengar. Men till vad? Jag sitter väl knappast här med en lön på 300 euro och försöker spara ihop pengar till någon jäkla bostad... eller bil!? Varför inte lägga pengarna på något så fint som en rosett-bikini?

blisters

Whoo! Jag kom till Beverwijk, sedan fick jag blåser på hälarna, mjälthugg och ett snurrigt huvud.
Lunkade de nästan fyra kilometrarna hem, vilket kändes som det tog en evighet. Jag är INTE nöjd med dagens motion.
Zoë var för söt innan. Hon försökte motiverma mig till att springa ut i dimman. "We're eating pizza tonight!". Jag försvann in i dimman, bokstavligt talat, direkt!

mymorning

11 timmars sömn. 22 - 10. Jag är fit for fight. Jag är redo. Jag är på väg mot en joggingrunda. Önska mig lycka till!
Och föresten, jag luras inte med er! Nu går jag. Hej!