stupid memory

lovely endorphins

Idag tycks det som att min driftiga sida av mig själv aldrig vill lägga av. Jag har varit igång från morgon till kväll med små projekt som flitigt har kunnat prickats av från listan.

Min helg har varit så fin. Det där tjocka lagret av damm som låg på precis varenda milimeter av mitt liv (nej, ni visste inte att mitt liv var igendammat men så var det) blev bortsopat av en sådandär tjusig fjädervippa ni vet.
I fredags bakade vi kakor och åt pannkakor. I lördags cyklade jag med Marie till stranden i mäktig vind. En fager utflykt, lite som en utsorterare för själen.


Om någon kommer ihåg det, så började jag med ännu en kur för två veckor sedan. En-gång-för-alla-dieten. Hur som helst har jag inte gjort några drastiska förändringar med mitt sätt att finnas till.
Max fyra mål om dagen och INGET småätande emellan. Det säger väl sig självt att jag inte syftar på stora pizzor eller enorma potioner med carbonara när jag pratar om mål va?
Jag hänger också på gymmet minst fyra gånger i veckan. Cyklade och gick istället för bilen, gjorde jag redan från början, så ingen nyhet där.
Jag vet inte varför det fungerar just den här gången. Två veckor. Två veckor och jag känner mig 100 % bättre än för tre veckor sedan. Kan man fortfarande satsa på beach 2009?

this is so not a fake

Lördag plus Den Nyktra är lika med Ally McBeal. Hej och hå vad det stås emot.

squares

Men hey, där är ju hon som blir tagen för givet, mest hela tiden. Tänka sig.
Jag saknar min egen familj.

same country completely different worlds

same country different worlds

Tacksam över att det inte bara är tiden som har förmågan att läka sår.



Och just det, DJ yttrade sig... igen: "You HAVE to write on your blog that I called you flata!"
Detta enbart för att jag som 20-åring borde festa dygnet runt istället för att sticka.

Rondell!

let's be sort of honest

Kan ni tänka er någonstans i området bakom magsäcken? Inte ända bort mot ryggen, utan någonstans emellan. Där det är mörkt och... och... antagligen ganska geggigt. Där i alla fall, har jag under någon dryg vecka haft en önskan om riktig höst. Ni vet regn och rusk, och emellanåt en blodröd strålade sol bakom alla gulnande träd. Jag har velat ha den nu, med en gång. Djupt inne i det där stället bakom all tuggad mat, har jag velat ta på mig grovstickade strumbyxor, fodrade tumvantar och ulliga skor.
Nu är det här, rusket i alla fall, och jag vill inget hellre än att sitta på en brygga i tunn sommarklänning och låta myggbetten bli fler och fler. Värmas av sommarsolen som tar adjö för dagen och äta smultron från ett strå.
Tänk att det ska vara så svårt att göra en människa riktigt nöjd.

who want's to be the half-hearted girl?

ordinary doesn't exist

Återigen har en rykande dag passerat. För att hetta till det lite extra tillbringade jag en timma på gymmet i morse. Ska man svettas, kan man lika gärna det fullt ut. eller vad säger du Björn?
Då kan man även äta hot chicken till middag. Det är typ mitt bästa. Jag vet inte vad han gör med den, men DJ får kyckling att smaka som en två-miljoners-vinst-trisslott. Chili, syrliga gurkor och rödlök, i en bake off baguette.
Lite pulvermjölk på det, i kaffet så klart, är min måndagskväll mer än välkommen. Dock vinglar jag fortfarande bak och fram(?) i mitt beslut gällande sysselsättning. Ska jag lätta lite på trycket i min stackars hårddisk eller fortsätta läsa om Edward och Bella?

Föresten. Jag dog lite innan. De vuxna Kantrarna i det här huset är rysligt angelägna om att få lära sig svenska svordomar. Deras andra favoritutryck i ledet, näst efter bög, är flata, ett ord som användes mer än nödvändigt under kvällens middag. -
Skyler berättade för oss alla att hon hade hört om en flicka som hade två mammor, i stället för en mamma och en pappa. Då skrattade Dj sitt häxskratt och utbrast att då är dom flator! Självklart ville ju Skyler ha reda på vad ordet betyder och Dj berättade att det är när det är två mammor som bor tillsammans. Då spärrade Skyler upp sina ögon och växlade blicken mellan mig och Zoe, innan hon skrek - flata, flata, flata, samtidigt som hon pekade på oss båda. Som ni säkert kan se framför er, var Monstret inte alls sen med att haka på anklagelserna.
Det var då jag dog. Litegranna.
Dessa ungar, hujedamej...

leftover bikes and turkish deligh

Vi spenderade söndagen på sadlar som ingen ville ha. Jag har nämnt det förut, men jag gör det igen. Det är vackert här. Det blev också ett besök på allas vår svarta marknad, bazaren i Beverwijk. Det är näst intill plågande att gå runt bland dofterna från bakverk, bröd, och marinerade oliver från världens alla hörn. Det är som hämtat ur Aladin.

20 minuter innan gymmet stängde dansade vi in. Lägg till tio sekunder på det, och du kunde se oss lunka ut snopna med svansen mellan benen. Tur att det fanns en svensk kyckling proppad med persilja och vitlök på bordet när jag kom hem!

shortness

Lite som en dimma. Eller kanske som en tunn hinna framför linsen. Att inte existera fullt ut. Eller att gå baklänges kanske.

Helst av allt vill jag bara vara hemma. Läsa alla ord formade av bokstäver. Det är också en lögn.

Att rätta till små saker som är så totalt fel.

things keeps dying around me

mörktrum

Det här inlägget tillägnar jag fisken vi åt idag. Den är gudomlig.

It's all about my swedish traktor-hora

En dag för bra länge sedan hängde jag och Nadja vid filmmuseet i Vondelpark tills det blev alldeles kolsvart!
Vi åt sallad och drack vin, och det var underbart varmt.

Bink.

Äntligen kom hon, min svenska traktor-hora... utan mops. Vi åt goda smörgåsar i Beverwijk.

Vi firade viktiga födelsedagar några dagar för sent med chokladbakelser.

Vi festade natten lång och spenderade soluppgången i Red light District.

En var pigg och en var på gränsen till sömnsjukan.

Vi åt fett och socker vid Vomar.

Och sedan började det om igen!

Ända fram till det att min svenska traktor-hora lämnade mig för Sverige.

Och vad lärde vi oss av det här? Jo, Wook To Walk:en på Leidsestraat förvarar sina såser i burkar, medan den i Red light gillar flaskor bättre.

four friends

Mina fjärilar dog lite innan. Tyvärr satte grillade kycklingkorvar och hamburgare stopp för min dröm om att få svettas på ett gym ikväll. Imorgon kan inget hindra oss!
Istället brände jag en hög kalorier på landet, i den där sköna sommar-kvälls-solen man önskar fastnade just på 50-55 grader. Det perfekta läget. Särskilt när vinden är ljum och traktorerna slutat morra.
Dessvärre antar jag att jag svalde alla de där brända kalorierna i små, små flugor.

Insmord i myggmedel för fösta gången i år. Vampyrerna med vingar favoriserar mitt ansikte. Jag uppskattar inte konsekvenserna. Jag sitter i mitt mörka rum och ser knappt vad jag skriver. Jag vill inte tända lampan.

late-summer-snow-storms

Jag har haft fjärilar i magen hela dagen. IDAG ska vi nämnligen och äntligen iväg till gymmet! Som jag har längtat. Tydligen ska det vara proppfullt med biffar på just det här gymmet, men då har man något att kämpa för - eller vad säger ni?

I'll remember that

Tydligen är "I like vanilla..." en dålig mot-kommentar på "Hey girls! D' you wanna come home with me for some chokolat?" Vilken himla tur att jag har folk runt omkring som talar om sådanna här viktiga saker för mig.

thank you

Den kallas En-gång-för-alla-Dieten och grundades någon gång på natten mellan lördag och söndag, ni vet de där timmarna då allt är möjligt. Det har varit möjligt och det ska fortfarande vara möjligt imorgon. Nu ska jag gå och slingra mig ur en middag bestående av blodiga biffar, pommes och feta såser. Suck!

I did not

Honungste. Alltså inte te med honung i, utan te med honungssmak.

Eclipse. Läsa är välmående.

Blå himmel. Inga moln.

I morgon börjar skolan.

too much time

Jag vet inte om det är sommaren och värmen som gör mig inaktiv på bloggen, eller om det är mitt ständiga knytande av kompisarmband. Hur som helst anser jag att det tar emot att skriva för blina ögon.

Idag har jag strukit och cyklat och bilder från överallt kommer när jag får tummen ur.

I thought of it, breaking up with A'dam

Chockande många erbjudanden om saker ingen ens borde fantisera om. Världen är full av äckliga män, någon visste bara inte att någon var tvungen att stöta på dem alla under en och samma natt. En för lång natt i Amsterdams slum- och hamnkvarter. Oskyddad utan vapen, men med ett kraftfullt sinne. Svag på insidan men stark runt om. På egen hand, men ändå inte. Nedbruten, men inte blottad. Kommentarer i luften som bara tycktes blåsa förbi, passera, men i stället lämnade spår djupt inne. Rispor på hjärtat. Tankar som existerar utan bekräftelse. Exponerade könsorgan i belysta gränder. Kräksmak i munnen. Fin utsikt bakom dock. Tillbakapressade tårar - svidande - och snabba steg. Fortfarande nedbruten men ännu inte krossad. Rädsla som inte ger utrymme för leenden. 15 personbilar, en gul lastbild, en sopbil - en gemensam nämnare. Män. Vidriga män med motbjudande inbillningar. Förföljande.

Storstadsbyn har krympt i någons ögon. Fjärilarna i magen är utbytta mot drakar. Vassa drakar. Kärleken har hittat ån till sjön och runnit över.

Ni ödelägger, ser ni inte det?

I tried

Nu har jag öppnat och stängt det här fönstret så många gånger att jag tappat räkningen.

...och så långt kom jag.

Nu gör jag ett nytt försök. Jag antar att tiden kryper.

look what they've done to my song

Vad är grejen med att ha en liten borr roterandes under vänstra sidan av skallbenet?
Jag fortsätter njuta av att vara instängd och ensam. Jag kan duscha hela natten om jag vill. Eller varför inte bada?

.

Jag tycker det är jobbigt att ha mer än tre fönster öppna samtidigt. Tolka det hur du vill.

I am always thinking of you in April

Igår hade vi en mysig myskväll. Jag, Marie och Nadja. Och en korv stroganoff, mangosorbet, Red Mist och I love you man.
Det är skönt när det är tyst. Det är ännu skönare när man kan spela Håkan på volym 23 000!

Nu bär det strax av till Amsterdam och ännu en inflyttningsfest. Jag hade varit precis lika nöjd med att sitta här hemma och läst ut min bok. Dock har vädret slagit om från jäkligt varmt till jäkligt varmt med strålande sol. Så nu tar jag och Nadja tåget till Vondelpark för att möta Marie och surpla vin.

Njut av Varbergssolen för mig också!

sweet as sugar

Myggbett och värme. Värme och myggbett.

Tydligen ska det inte finnas några myggor här. Bara vattenmyggor, men de bits inte. Oturligt nog flyger de muterade vattenmyggorna in genom mitt vidöppna fönster om kvällarna och sprutar ut sitt muterade gift i hålen de gör i min hud med sin muterade snabel. Och fy satan vad de kliar sedan! Idag var det dock värmen som väckte mig. Den här stekande solen får mig att svettas som en gris på morgnarna.

Marie kom hit och myste med mig och tjejerna igår. Vi åt hemmagjord tomatsoppa, rökt lax och räkor. "Om barnen själv får välja!" Och så drack vi sangria. Inte de små förståss.

Nu ställs jag bara inför frågan - How to get a Marie up from the bed before one a'clock...?

Sailors familj har skaffat valp. Sugar.

my skin is cold / why

Efter en 90 minuters promenad i solen är jag mer än törstig. Mer än trött. Nu hoppar jag in i duschen och sedan ska det knåpas ihop en födelsedagspresent. Jag har hört att det snart är någon som fyller år där hemma i Varberg.

to eat or not to eat

Min dag började med tre timmar i solen. När det blev för varmt för att koncentrera sig på Män Som Hatar Kvinnor, sprang jag in och tvättade lakan. Upp och ner, ner och upp.

Hunger. Jag tror det är för varmt för att äta idag. Konstigt nog är det för varmt för att dricka också. Jag mår illa av tanken på att svälja.
Annat var det i söndags eftermiddag, då jag och Robin tog cyklarna till Svarta Marknaden i Beverwijk. Då ville vi äta upp allt.

becase you should be proud

Nu trodde ni säkert att jag hade gått och trillat ur fågelholken eller något, men nej - riktigt så var inte fallet. Min partner in crime, Robin, har varit här på en visit. Vad ska man annars bo Holland för, om man inte lockar hit sina vänner med Amsterdam Gay Pride? Helgen har varit helt fantastisk, dock har den innehållit lite färre timmar sömn än vad en normarl f.d. tonårig kropp behöver. Men vi kör väl på ett gäng bilder igen, så får ni låtsas att ni också var här och dansade till BSB tills klockan slog 06.00.
...Och by the way - det är Robins D40 som har tagit alla snygga bilder, det är också han som har tryckt på knappen de flesta gångerna. Resten har min lilla röda lyckats producera.

På torsdagskvällen tänjde vi på nanatiderna rejält, då vi hängde hela natten och morgonen på en av alla klubbar som är öppet tills första tåget tillbaka till Heemskerk börjar gå. Där mötte vi också Julia, som frestade oss med sin lägenhet i Red Light District. Innan vi somnade till She's The Man, konstaterade vi att lägenheten var mer än awsome, och att districtet är vackert även på andra sidan dygnet. Trötta som aldrig förr, lunkade vi bort till centralstationen och åkte tåg hem i soluppgången.

Dag två, alltså fredagen, spenderade vi i fyra olika tåg och en buss för att ta oss till Amsterdam. En resa som normalt tar dryga 30 minuter, tog oss inte mindre än TVÅ timmar. Orsak: det jävla spår-renoverandet. Den här bilden togs i en blå hiss, efter att tåget helt oförberätt tvärvände med oss.


Till slut kom vi fram till en förväntat uttråkad Marie. Hon hade dock funnit China Town heel leuk, så där gick det ingen nöd. Vi köpte...

...ja, vad köpte vi?! Vi åt i alla fall upp det i skuggan av ett träd, till tonerna av spelande negrer, med utsikt över massor av nyfunna vänner, i Vondelpark - Min park. Mitt liv. Min kärlek. Finns det en sexuell läggning för parker? Åh, jag är ett fan!

Mätta och mer än belåtna, förflyttade vi oss till Leidseplein och en härligt full uteservering. Dock föredrar jag min underhållning i kläder, och då snackar vi mer än ett par neongula stringkalsonger. Men man kan inte säga annat att den här 60+(?)-mannen var imponerande.

Vi är inte emot pride, det ser bara ut så.

Den här morgonen vaknade jag med något som såg ut som ett mystiskt sticksår i armvecket.

Jag undrar sa flundran...?!

Innan sista tåget hem, tvingade jag på Robin en strut färska holländska pommes.

Lördag, och nu är det pride så det står härliga till. Anal-*hosthost* kanal-paraden ska precis börja och vi sitter förväntansfulla och dinglar med benen. Ja, innan en lilaklädd crew:are föreslår en förflyttning, då paraden inte passerar just vid det stället, förståss. Med svensen mellan benen traskar vi och kanske 700 andra pride-anhängare och ställer oss längst bak i ett led på minst fem (mycket långa) personer.

Föresten, det här är Joint-Ella. Eller Elle som hon egentligen hetet. 20-någonting florist från Stockholm. Var trött på svensk pride så flög ner hit... själv. Hur tuff som helst.

Nu borde jag också berätta för er att stackars, stackars Marie var tvungen att gå efter att den här bilden togs. Jobbet kallade och det suger inte lite paraden just skulle till att börja.

Mycket riktigt. Tio minuter senare satte det igång.

Vi har ett mål här i livet. Efter 50 måste vi någon gång vara med på den här båten. Oudt & Proud!

Elle var konstant hungrig i säkert fem timmar. Tur att hon hade praliner, dadlar, getostsallad, russinbröd, havrekakor, kolapudding och rosa elefanter med sig på picknicken.

Robin var mest törstig...

...och wild!

Vi spanade på tjejer, killar och papegojor under ett träd när vädret lurade oss.

På Reguliers Dwarsstraat, gay-högkvarteret, var festen i full rulle. Kolla in DJ-båset som svävade ovanför allas huvuden! Wow.

Nu vart Marie tillbaka igen!

I fönstrena dansade både de ena och de andra.

På Leeuwtje hade Niels pyntat fint i taket. Själv var han ute på äventyr i djungeln av män. Som tur är var ju Timmy där och höll ställningarna.

Då jag och Marie hade slarvat bort både man och kvinna, begav vi oss till Vivelavie.

Med en Robin återfunnen och en Elle på Escape, tackade Marie för sig och lämnade mig till mitt öde, som såg ut att vara fyra timmar på diverse bögbarer. Vilken tur att min lilla side-hobby är homosexuella män!

Här har vi Mark, det blev min favorit efter Malcolm. Och Eve. Och Chris. Och Eric. Suck, de är väl för härliga...

Vad kan väl avsluta det här inlägget bättre än en glittrande och muskulös neger i full färd att shakea loss sin bakdel till Britney, Spice Girls och Back Street Boys.