ny energi

Har en snusande hund vid mina fötter. Hon var nästan tröttare än mig på morgonpromenaden. Vi avverkade i alla fall 5.66 km på 55 minuter tillsammans. Kaffe, äggmacka och verum hälsogegga på det, och jag är redo att smyga bort till gymmet. Något jag inte alls hade planerat för den här dagen. Undrar om det fina höstvädret har något att göra med detta. Sol och en helt okej nattsömn.

Det blev redigt med tentaskrivande under min innomhusgårdag, så jag tänker unna lite tid åt min kropp idag. Som för övrigt behöver bränna bort 7.8 överflödiga kilon. Dags att pumpa poddisen med peppmusik. En timmas förbränning? Ja, vi satsar!

Och hur mycket jag än vill, är detta trista inlägg det ända jag kan åstadkomma. Sorry!

vilsna vårfåglar

Den här morgonen är jag tacksam över att målarna faktiskt blev klara med att måla vår fasad under gårdagen. Jag är också glad över att det var uppehåll och till och med lite sol under min 45 minuter långa morgonpromenad. Snabb och svettig. Duschen efteråt kändes som ett förstapris. Likaså gröten som gjort mig sådär mätt som den alltid gjorde förr i tiden. En svällande deg längst ner i magen.

Idag är sista föreläsningen på den här delkursen. Det känns mest bra för att jag är himla nyfiken på nästa. Det här med att skriva tenta lägger vi i en annan kategori. Kategorin som borde förvaras bakom låsta galler. Hjälp. Verkligen.

Vi får väl se vart den här dagen tar mig. Det finns en fin känsla.

from the ground

Äntligen är det den nya veckan. Måndag.
Här sitter man och petar bort skiten under naglarna och undrar varför det är så in i bänken svårt att sova när man egentligen är som tröttast. För att vara vänlig mot min egen kropp tillät jag mig själv att somna innan kl 11 och hade som mål att sussa fram till 8...

...Nej. Det lyckades jag inte med. Nu har vi i alla fall promenerat 45 minuter, 4.8 km och ätit hälsofil till frukost. Det är dags att bli snäll mot magen.

Ingen stress. Ingen alls.
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP - dags att skriva min första tenta.

resans dag

Äntligen, äntligen är jag både student och icke hemlös.

Och snart är jag o-hungrig också. O-köttig kålpudding står i ugnen.

Fin dag. Men jobbig. Det var tungt på gymmet. Virrade runt i drygt en halvtimma innan jag bestämde mig för att gå power walk med Azta i stället. Fick ryckt lite i några bröstmaskiner i alla fall. Och - det - känns. Ha!
Sedan har jag mest åkt tåg, vagn och buss hela dagen. Och löst sådana där grejer som gnager på en, innan man riktigt tagit tag.

jag ville inte motstå

Med hänsyn till att inte avbryta söta drömmar, valde jag att när klockan ringde, fortsätta min nattsömn ytterligare en timma. Där med blev tidsperioden för mitt sovande ganska exakt åtta timmar.
Efter att ha hängt med Magda en eftermiddag, bestämde jag mig för att testa det här med sjutimmars-nätter. Tydligen är det efter en sådan natt som man kan utnyttja maximalt av hjärnan. (Och vem skulle ha något emot en maxad hjärna!?) Jag vet inte vart idén kommer från, eller vilken forskning som ligger bakom.
Självklart ger vi metoden en chans i alla fall. Kanske är längtan till jämnlik intelligens med mina kurskamrater något större än vad jag själv trodde i början? Kanske har jag helt enkelt inte tid och ro för att ta mig igenom en åttatimmars-svensson-natt. Skönhetssömn är väl till för fula?

Den här tidiga morgonen med storm utanför fönstret, fick dock ta ett steg åt sidan och släppa fram mina spännande drömmar i ett sovande tillstånd. Inget dumt beslut tänker jag nu. Förutom att rutinen och regelbundenheten i mitt sömnschema rubbas något, tror jag inte att den här dagen skadas nämnvärt av en extra timma med huvudet på kudden. Och hjärnan, den får väl lunka lite bakom under dagens äventyr i så fall.

Nog om detta.
Magen är nu full av varm gröt och skummigt kaffe. P3 morgonpasset går på för fullt och jag kunde inte hålla mig från att skriva lite i min egen blogg, efter att ha läst klart bloglovin-listan.

Just nu är det mycket argumentationsteknik i mitt huvud. En stor del av resterande plats i skallen, är fylld av än mer praktiska ting som utrensning (läs:städning), bygga-bo och kost.

För att bena ur begreppen en aning kan jag berätta att jag nu bestämt mig för att ta tag i att det blir en någorlunda ordning i det nuvarande hemmet. Med andra ord: Jag försöker få oss, att med en gemensam kraftansträngning, slänga precis allting från golv till yttertak, som vi inte behöver och aldrig kommer behöva. Ingen lätt match må jag säga. Speciellt inte med ett par heltisarbetande föräldrar och mig själv som halvvirrig, tankspridd och naiv officer. Med det ska gå. En dag river vi muren. Yeeah!

Vad det gäller bobyggandet är det en ända röra just nu. Jag behöver X för att kunna göra X för att tillslut kunna göra Y.

Som vanligt försöker jag skaffa mig en någorlunda sund inställning till käk. Lättare sagt än gjort. Under alldeles för lång tid har jag stoppat i mig sådant jag inte är i behov av, vid helt fel tillfällen. Konstant småätning. Och visst skulle det bli lättare när man slutade umgås med cafékakor och lattes dagarna långa? Det var då man skulle finna sig i att ha en normal relation till måltider. Dit är jag i och för sig också på väg. Ingen diet och ingen svält och definitivt ingen överätning.

Och mitt i allt detta knör jag in mina vänner. Mina uppblåsbara armkuddar. Tack för att jag får fortästta flyta.

Satan i gatan vilken jäkla blogg-confession. Varför inte dela med mig av dagsstatusen också?

Nu - gym
Sen - göteborg - GU-kort, Lägenhetskontrakt och skaffa ny dödsbok
Sensen - filmmys hos Erica

totalt jäkla värdelös

Dubbelt så starkt kaffe rinner ner i min strupe. Dubbelt så starkt som vad? Som vanligt? Dubbelstarkt hur som helst. Och dagens första kaffe dessutom.
Under natten drömde jag om min älskade kaffekokare. Ja, egentligen inte om den. Utan om vart den ska placeras i mitt nya hem. Det finns liksom ingen naturlig plats att ställa den på i en lägenhet där rum, kök och badrum trängs på 18 kvadrat. Men vad satan!? Problemet är orelevant och står i skuggan till det faktum att jag är gladgladglad över att ha fått ett hem. Ett eget hem. Mitt som in i bänken!
Mer om det vid något annat tillfälle.

Det som förut var svårt och komplicerat är om nu ännu lite krångligare. Det handlar om att analysera. Att ha en åsikt och att ha rätt. Att argumentera inte bara inom sig själv, utan även retoriskt med andra. Blä. Det är nu jag hittar mig själv ihopkrupen under sängen. I en kurragömmalek där målet är att aldrig någonsin bli funnen.
Det var ju liksom redan knökfullt där uppe. Att stuva in ens en liten gnutta realistiskt tänkande kändes som en omöjlighet. M e n. Det gick. Japp. Det gick faktiskt. Dessvärre resulterade det inte i förlust av redan tänkta tankar. Men dit är jag på väg. I tell you!

Och nu märker jag att jag inte alls kan få fram någon korrekt data av det här.

Kurslitteratur. Så det så.