Ohhoj! Det var ett tag sedan. Kanske är det dags att inse att enhörningen är under vila/på väg att tyna bort? Vintern är för hektisk och tid är svårt att framprioritera till annat än äventyr och coola politiska böcker. Släpper ju så klart inte taget så lätt. Än finns det krut bakom skärmen. Håller till godo.  

bygger ihop och sammanfattar

Halli hallå! Det är fredag. Och kväll! Fredagkväll alltså. Hur fint är inte det? 

Sitter i kjol och väntar på kalas-sällskap. Kan inte ta på mig strumpbyxor än. Blodar på knäet. Är fortfarande kass på att putsa dem. Funderar på vilka byxor jag bör sätta på mig för att bli cool. Det här med klänningsplagg fungerar dåligt på mig. Speciellt när det är tema rosa på läpparna. Dricker rött vin som uppvärmning för det vita. 

Jaja. Hurra för fredag blir kontentan! 

drar det jäkla strået till stacken

God morgon! Tänkte att det här skulle bli sista dagen av o-liv. Är så långt jäkla nedgrävd i det här grupparbetet om opinionsundersökningar, att jag är osäker på om jag någonsin kommer se dagsljus igen. 

Gårdagen dock. Den fräschades upp av en grymt cool lunchföreläsning med Gudrun Schyman. Om feminism så klart. Men framförallt hur vi kan ha veta om diskriminering, utan att det händer nämnvärt. Ett uppvaknande, upprörande föredrag. Lite som att välta ut ett vattenglas över sig i sömnen. Fruktansvärt tuff dam. 

Efter ytterligare några timmar med gruppy, drog jag och Lou till HSB-huset för att få en grundkurs i ekologisk mat. 

Åter igen prioriterar jag bort träning för skolan. Femte dagen i rad. Måste dessutom handla den här morgonen. 

Ser så mycket fram emot kvällen, så du anar inte.

Just nu uppskattas inte student-biten speciellt mycket i det så kallade studentlivet. 

Håll ut. En klagofri tjej räknas återkomma i morgon! Puss.

sniff och snark

Såååå trött. Är min super-rutin ur funktion eller har jag f*ckat upp den själv genom att tupplura på eftermiddagen, dricka en kopiös mängd kaffe för sent och avsluta dagen med Ink Master i sängen? Förmodligen det sistnämnda. Natten resulterade således i alldeles för få sovna timmar, och här sitter jag med ett stress-hjärta och ungefär en hel nät-bok för för lite inläst text. Min tid är dyrbar. För jäkla dyr. Andra dagen jag prioriterar bort både sömn och träning till förmån för plugg och hm... saker-jag-tycker-bättre-om. 

Egentligen borde jag vara än duktigare på att sluta pilla med annat och fokusera på alla miljoner bokstäver som borde läsas, tas in, förstås, formuleras om och produceras till eget. 

Mest vill jag åka till min Guddotter och stanna där tills hon blir gammal. Haha. Nä, seriöst. Bebistid hade varit bäst-tid. Skulle även sitta fint med lite mamma-tid. Och en dos klasskompis-tid. Och öl-tid. 

Nu ska jag sluta upp med att vara face-bitter. Är ju faktiskt mitt gladaste på samma gång. Lite stressad bare. Och lite arg för att jag inte fått klappa en hantel på ett par dagar. Äsch. Puss på er landkrabbor.

perfektion-deskription

God morgon nyfikna! Sitter i kaneldoftande hem och kuckelurar i fluffiga lakan med en kopp kaffe. Tvättar och pluggar egentligen. Med andra ord: vilar. Fick inte till någon vilodag i helgen, utan körde på för fullt med både lång-pass cardio och styrka i lördags och långdistans löpning igår. Är dock pigg. Bara träningsvärk i armarna. 

Robin kom på besök för att mysa, och lördagen spenderades således i diverse olika former. Med början på stadens nya eco/raw food-café tillsammans med Nina. Kvällstid gick vi en power walk till andra sidan stan för att hämta vår sin jätteportion från bästa indiern. När matkoman lagt sig någon, åkte godisskålarna fram och vi njöt i kapp till Så mycket bättre. 

Fulla av energi på söndagsmorgonen, gav vi oss efter lite havregrynsgröt och kaffe, iväg till Änggårdsbergen för att sätta fossingar, balans och psyke på prov. Konstant regnande har förvandlat alla små stigar till geggamoja och det var svårt att ta sig förbi och fram i princip överallt. Well well, hur roligt som helst. Och givande. Turen ledde oss visserligen på villovägar, men iPhone löser naturligtvis det lilla problemet. Rundan slutade på dryga 12 km och vi båda kunde känna oss nöjda och glada efteråt. 

När Robin lämnat mig, var det istället dags för lite bästis-tid. Promenad och söndagsmiddag med Linda.  Vi avslutade med Solsidan och ett avsnitt av Hela Sverige Bakar, te och mörk choklad. Ännu en perfekt helg. 

Känner mig redo för ny vecka. Mycket plugg dock. Mycket läsning. Det ska väl gå.  

all dressed up

Efter att jag sovit åtta underbara timmar, sugit ut musten ur mina stackars ben på gymmet och slukat en frukost-tonfisksallad, klädde jag mig i de mest seriösa kläder jag äger och bussade iväg till skolan. En ytterst intressant föreläsning senare, åkte jag och nya gruppen iväg till GP-huset för att intervjua en politik-reporter. Så himla roligt. Så himla spännande. Ville egentligen gömma mig till stängning och undersöka hela redaktion i ensamhet. Kändes coolt. Och bra. Och viktigt.

Nu sitter jag och väntar på Lou som ska komma hit och se på film och äta soppa. En soppa som har tagit sin tid. Kräftskalen från min och Lindas skaldjurskväll förra fredagen, har tillsammans med en massa rot- och grönsaker bränts av i ugnen och sedan fått koka ihop till en buljong. Buljongen har jag reducerat ner till en tredjedel (var tvungen att släppa in höstrusket, för att mitt lilla hem höll på att förvandlas till en regnskog med all den ånga som bildades) och spett med vitt vin, tomat, grädde och crème fraice. Smakar precis så där som jag vill.

Ännu en fin-helg har tågat in och jag kan inte vara gladare. Var kommer all energi ifrån? Tack och bock!

pigg för att vara trött

Hej. Har ni haft en fin dag? Min har varit så himla kort, fast lång på samma gång. Och när solen går ner tänker jag att det är slut på aktiviteter. Men det är nästan aldrig så längre. Nä, nu får man knappt aldrig vara inomhus på kvällarna. Sjukt bra tycker jag. Måste få den här kroppen att vänja sig vid att dagarna inte slutar vid mörkrets infall. 

Nog om det. 

Startade dagen med sovmorgon till halv sju. Behövdes verkligen, för jag har varit pigg sedan jag vaknade (hm. lite pinsamt att jag nyss mindes min illa tupplur efter gymbesöket i morse.). Uträttade stordåd i form av tyngdlyftning innan jag gick hem och läste om politiska skandaler. När eftermiddagen var nådd var det dags att träffa nya gruppy i skolan. Vi har intervjuat journalister om opinionsundersökningar. Skitkul då det märks att de mer än gärna låter oss ta deras naturliga roll en stund. 

Dags att klä på sig och trava ut i... natten?

inflikare

Och så var det dags för en liten uppdatering igen. Bilden får symbolisera eftermiddagens syssla. Storkok à la veg-bolognese. Fem måltider för att vara exakt. Hurra!

Var dessutom tvungen att traska iväg till affären för att fylla på förråden innan någonting kunde lagas. Så mysigt när man har gott om tid att strosa runt bland hyllor på Maxi. När det finns tid (och orka) att vända på paketen för att kunna välja varor utan skit i. 

Morgonen spenderade jag så klart på gymmet. Fick till ett gött pass för ryggen. Har blivit betydligt starkare på senare tid. 

Efteråt blev det skola och intensivt lyssnande på en intressant gästföreläsare, tema: gerilla-reklam. 

Oops. Nu säger datorn godnatt (ska få laddas ur i kväll), så dags att avsluta. Hej! 

älskar att älska - ett tack typ

Hej och god afton. Är lite sådär småglad (egentligen sprudelglad) i all slapp- och trötthet. Är i full färd med att tillverka en ny spotifylista för att stimulera kommande vinters alla känslostormar, eftersom det är just sådana som figurera i min tillvara hela tiden. Glädje och tacksamhet över allt bra som händer jämt och ständigt, men samtidigt stress över att inte hinna med det som får humöret att stiga över plus. Men nej, stress hade vi tillräckligt av i somras va? Fokus på mag-kärlek nu. Och hur lätt är det egentligen inte när man har en sjukt välkomponerad kamratskara att krama om och peppas av?! Tacksamhet som sagt. 

I fredags fick jag till exempel en boost av bästis-mys utan dess like när jag och Linda köpte ett kilo kräftor att dela på. En kväll för att rensa ut och fylla på. En medicin-vän utan läskiga bieffekter. 

Med all nyvunnen energi från fredagskvällen, kunde jag på lördagmorgonen kuta en åtta-kilometer sträcka i blandad teräng utan större problem. Kommer vilja köra natur-rundor oftare. Sådan terapi. 

För att återigen ladda batterierna intogs en gång scones med diverse tillbehör på finaste Rosencaféet i Trädgårdsföreningen, tillsammans med Vanja. Uppdatera och fylla i. Mysa och skratta. 

Ytterligare kaloriförbrukning i kombination med tanke-utbyte tillsammans med Amanda i form av promenad i favoritstaden innan:

alldeles för saknade Magda rullade in på centralen från Stockholm. Dubbel-kärt återseende av Simon dessutom. Tapas, sangria, bastugåtor och läskigt många ont-i-magen-skratt följdes av rödvin och cava på Puta Madre innan vi gick hem och skedade tills vi vaknade upp utsövda till världens gråaste dag.

Men inte vilken nyans av grå som helst. Nej, det är ju ändå pappas dag. Och vilken tur man har sedan, att man skapades av just de bästa föräldrarna (kunde ju egentligen gått hur som helst!?). Ett par fina som tar tåget hit bara för att bruncha och kramas. Ja, helt klart bäst. 

Nu har jag sovit istället för att läsa kursböcker. Jag har sett på webb-TV istället för att läsa kursböcker. Jag har lyssnat deppig pop, stirrat ut i dimman och ätit salmiak istället för att läsa kursböcker. Jag har skrivit alldeles för länge i bloggy istället för att läsa kursböcker. Är det dags att läsa kursböcker nu? 

nya känslor

God kväll vänner. Ligger och myser med nyaste kurslitteraturen. Har gjort ungefär en miljon försök att börja, men är så in i fanders trött att jag bara somnar av tanken. Kan nog bero på att jag de senaste dagarna varit uppe i varv och flängt runt en massa. Och kanske för att jag redan suttit antal timmar med näsan i en bok och i en föreläsningssal idag. Därför känns det okej att somna lite tidigare än vanligt. Tänk vad pigg jag kommer vara inför morgondagens äventyr. 

Lycko-hösten. Berg-och-dal-bane-glad visserligen. Men med en ren och skär lycka i grunden. Tänk vad små fräscha liv kan göra med hjärtat ens...

Jahapp. Dags att knyta sig till ro (!?)

glädjeropet

Hej och hå. Fick svårigheter med att hålla mig ifrån bloggy nu när en sådan fantastisk helg just passerat.  Det har skrattats och gråtits glädjetårar om vartannat. Inte nog med att Helsingfors lånade ut sitt finaste mumintroll för några dagar, så har jag dessutom blivit världens stoltaste gudmor till världens coolaste och snyggaste Tyra. Värsta fräcka känslan liksom. Är fortfarande i full färd att komma underfund med hur denna känslostorm ska hanteras. 

Veckoslutet har alltså gått i glädjens tecken med mys delux och recatch tillsammans med Jolanda på torsdagskvällen, lång och härlig sovmorgon med pannkaksfrukost på fredagen följt av träning och ännu mera mys med klasskompisar, fruktsallad och Upp Till Kamp på kvällen. Lördagen bjöd även den på välförtjänt sömn, glädjebud, svettig pulsträning och danskalas in på småtimmarna med de gladaste av vänner. Inte konstigt att söndagen varit långsam. Mycket att smälta, och hur gör man det bättre än med en skål vaniljsås och äppelpaj på Le Petit i Haga och ännu flera klasskamrater? Igen alltså: Vilken helg!

Nu vill jag bara att måndagen går undan så jag så fort som möjligt får gosa in nosen i en alldeles nykläckt baby-kind. Aaaah! Och hurra för att en ny delkurs börjar i morgon. Och för att kebab gjord på soya smakar mums. Och för att den här hösten är en killer-höst. Puss!

något som stämmer

Visste man inte bättre skulle man kunna tro att jag varit ute och farit. Det har jag visserligen också. Men inte under särskilt långa perioder. 

Nu är jag här igen dock. Och redo att bjuda på lite livstecken. Kul va!?

För tillfället nöter jag min gladaste låt från i våras och önskar att det var där jag var nu. Danspeppen har växt sedan första gången jag spelade den. Samtidigt tittar jag ut över min lilla dunge av trädkronor. För ett par dagar sedan var grenarna fulla av brandgula löv. Nu är endast pinnarna kvar. Utmärglade träd. Visserligen med en blå himmel som bakgrund, men ack så dystra ändå. Hösten är ett faktum och har varit det en tid nu. 

Med hösten kommer också mitt hösthumör. Ett humör som växt till sig hos mig de senaste åren. Jag blir inte längre deppig av mörker, kyla och rusk i allmänhet. Jag klagar gärna och mycket. Det gör jag. Men innerst inne är jag ganska så nöjd med att våren och sommaren väntar på andra sidan. Tids nog...

Håller mig kort och generell idag, då jag tänker att de flesta som läser det här redan vet om vad jag pysslar med på gymmet och vad jag stoppar i magen (instagram!!)

I kväll ska jag fira min gamla själsfrände Maries födelsedag med tacos och tårta. Resten av helgen fyller jag på med ännu mera trevligheter. Det får man lov att göra när pengarna har rullat in, och grupparbetspresentationen gick strålande. 

när en blir två (eller två blir tre) - livet alltså

Tänk att jag har en dubbel-vän. En vän gånget två. Det absolut finaste jag vet.

Det var allt för nu.

gladdagar

God morgon! Ytterligare en natt av för få sovtimmar. Men så himla värt ändå. Kvällen spenderades i bästa sällskap av klasskompisar och födelsedagsbarn. Tårta, kaffedrinkar och den bästa serien i nutidshistoria. Innan dess hanns det med att fira fina tentaresultat på Posthotellet. 

Eftersom min telefon varit/är på villovägar, var det en del som behövdes fixas på stan tillsammans med mamma, så även henne fick man mysa med. Kalasmåndag helt enkelt! 

Är för tillfället i full färd med tvätt. Fylld till bredden av varmt kaffe, kånkar jag tunga påsen upp och ned för trappor. Det känns i bröstet. Riktigt välförtjänt träningsvärk. Idag blir det ben/rumpa-passet, och där har jag inte lika lätt att få känningar dagen efter. Men. Jag ska ge allt. 

Tisdagen kommer även den att bli amazing, då jag äntligen kommer iväg till Varberg och får träffa Erica och bebismagen. Hallå? Bebismage. Hur knäppt? Innan dess blir det träff med gruppen och omvärldsanalyserande till 1000. Hepp!

älskade helg

God morgon på er! Nyss satte MacBook igång att kvittra som värsta soldränkta skogsdungen i april. Väckningsalarm. Via datorn. Fräckt. Är inte hur nöjd som helst med antalet sovtimmar, men har en himla bra vecka framför mig, så det går vägen i vilket fall. Dessutom känns det bra att även min arga granne är vaken och redan i fullfärd med att kasta ur sig svordomar i hög ljudvolym.

Tycker att helgen rullade på lite väl fort. Lördagen försvann fort som vinden, med allt fantastiskt som hände. Löpning, sconesbuffé, gemensamt besök på Maxi, middagsmys hos Monique, mustaschkalas i Majorna och dans på bästa nattklubben. Även gårdagen gick undan och gav mig ett bra avslut på helgen. Brunch på Hagabadet med mamma och pappa och TV-tittande (fnissa hysteriskt åt allt) med Amanda och Lou.

Som sagt: fin helg och fin kommande vecka. Har laddat med pepparkaksgröt till frukost och väntar nu på att peppen för hårdträning ska infinna sig. Idag blir det bröstpasset. Underverk ska ske.

hektiskt helgschema

Hej på er! Det är lördagmorgon och min plan är att smälta frukosten i rekordfart. Jag har krupit ner i sängen igen och gömt mig bakom datorn. Tänk om man kunde stanna här en stund till. Ville unna mig stillhet och lyx nu när det ändå är helg och allt, men inser nu att jag faktiskt har mindre tid på mig än vanligt. Allt för att det blev sen hemgång från kulturnatta igår. Haha, eller ja. Linda och jag nöjde oss med en burleske-show och ett glas vin innan vi tackade för i år och bussade oss hem. Var i säng strax innan tolv och förmodligen i sovande tillstånd innan halv ett, men det krävs ju fortfarande en framställning av alarmet med ett par timmar. Om man ska orka göra något den här lördagen vs. Och det vill jag ju. Alla krafter ska plockas fram. 

Mitt första mission var tänkt attbli ett cardio/bröstpass på gymmet. Men det finns som sagt ingen tid till det. Istället får det bli en löprunda och alltså veckans andra utomhusaktivitet. Solen kämpar bakom molnhimmel och vinden viner i trädkronorna utanför fönstret. Undrar hur mycket den här grötklumpen kommer sinka mig... 

tid och lust

Hej. Är mest på bra humör hela tiden. Ville bara säg det så att ni inte behöver undra varför det ekar här inne. Ett svettbevis på att jag fortfarande löser femkilometaren runt Guldheden. Långsamt, men utan problem. Saknar att löpa i shorts och linne (och utan gymhandskar, haha!). Har redan gått igenom kroppens alla muskler, styrketräningsmässigt också. Antar att det vara är att börja om från början imorgon. 

Går fortfarande under cover som raindances på instagram om ni är sugna!

försöker bota

Försöker och försöker. Det är någonting med den här veckan. Jag är så satans trött. Är det hösten som börjar hinna ikapp?

Trots att skoldagarna arbetas igenom med gruppen, är det som ett slag i ansiktet när man är klar. Som att ha sprungit långt. På Antarktis. Trött och kall. 

Försöker lösa problemet med äpple från Lindas mormors trädgård, och kaffe ur det godaste paketet MEN. Ingenting hjälper. 

Tror dock att middagsmys med Q i kväll fixar biffen. Om jag lyckas hålla mig vaken tills dess vs.

Hej

God morgon gänget! Jag har så svårt att ta mig upp om morgnarna nu för tiden. Och dessutom stanna uppe. Har precis lagt tillbaka huvudet på kudden och är inte det minsta sugen på att förflytta det till gymmet istället. MEN. Klart man gör't bara.
Om bloggandet upplevs lite sporadiskt, är inte orsaken att jag slutat leva. Jag har bara upptäckt tjusningen med att prioritera bort vissa grejer för att slippa stressa. Så där ja. Nu är vi redo för tisdag.

med nöje

För ett år sedan hade jag precis klivit in i en period av perspektiv. Det var hur som helst så jag beskrev det här i bloggen. Och jag minns precis hur det kändes när det först slog mig hur logiskt allt var. Där är jag inte längre. Jag förstår fortfarande. Hur allt hänger ihop alltså. Men jag är mer arg nu. Förbannad över att man inte får bestämma vissa grejer själv. Jag är glad också. Men det vet ni ju redan. Glad är bra att kombinera med arg. Perfekt nästan. 

Varje gång jag funderar på att låta enhörningen vila, går jag bakåt i arkivet och läser vad jag höll på med för exakt ett år sedan, två år sedan. Och inser hur jäkla kul det är att veta. Att kompletera gamla blogginlägg med hemliga dagboksanteckningar ger en extremt bra spegling av vad som faktiskt skedde under den tiden. Varför dåtid är så viktig för mig, vet jag inte. Men visst är det spännande! Kan det vara ett litet inneboende kontrollfreak måntro?

Så ja. Vad pysslar jag med i början av oktober 2012 då? 

Det var ju som bekant kanelbullens alldeles egna dag igår, och det firade vi ju bak. Naturligtvis! Att dagen även gav utrymme för både mjölk och rom/cola, gjorde ingenting sämre. 

Den här dagen har gruppen (yes, nu är vi en grupp igen!), myst på ett bibliotek mitt i höstsoliga Göteborg. Vi har försökt komma underfund med hur mycket glädje bebisar upp till nio månader har av en sagostund, brainstormat light och intervjuat bibliotekarier med stickade koftor. Bra dag. Jag har dessutom tvångscrosstrainat i 40 minuter. Bara för att samvetet ska hållas på lagom avstånd. Det fungerade ej. Är fortfarande bitter över mina extra kilon. 

Något jag inte är det minsta bitter över, är min nya dojor som gör mig säkert en dm längre än vad jag redan är. Utan att ge mig ömmande fossingar. Heja!

Och så är jag ju så klart inte ledsen över att jag ska få umgås med min bästa vän hela kvällen. Det är min bästa känsla nu.

Och så ska ni få mina tre bästa låtar som jag helst vill lyssna på samtidigt: 

Så. Det var allt!